- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VI. Itrol-Kyrkofonden /
767-768

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kierman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

767

Kiirunavaara—Kikare

768

Dnjepr. 405,000 inv. K., som är
Ukrainas största stad, är en
viktig järnvägsknut och ett stort
handelscentrum, särskilt för
socker och lantbruksprodukter; stor
marknad i februari. Industri. K:s
forna universitet är nu ombildat
till ett kommunistiskt
folkbild-ningsinstitut. Dessutom finnas
flera högskolor och ett ukrainskt
nationalbibliotek. K., som är säte
för en metropolit, är berömt för
sina talrika kyrkor och kloster,
däribland den stora 1020—37
uppförda Sofiakatedralen (se ill. till
Rysk konst), en av Rysslands
märkligaste kyrkor, med
praktfulla mosaiker, samt det 1050
grundade Pesjt jer ska jaklostret,
med underjordiska helgongravar.
— K. är en av Rysslands äldsta
städer och blev 862 centrum för ett
av varjagerna upprättat rike. 998
—1169 var det residens för
storfurstar. Av dessa gjorde Vladimir
den store K. till Rysslands
andliga huvudort. Från 1300-t. till
senare hälften av 1600-t. tillhörde
K. Litauen. Efter utbrottet av
ryska revolutionen 1917 var K.
en tid centrum för ukrainska
självständighetsröreisen och blev
mycket förstört under strider
mellan de olika partiernas
trupper. Erövrat av bolsjevikerna juni
1920, har K. berövats sin
ställning ss. Ukrainas huvudstad.

Kiirunavaara, se Kiruna.

Kikare, telesko’p, instrument
för iakttagande av avlägsna
föremål, vilka därvid synas under
förstorad synvinkel. K. indelas i
dioptriskaK.
(refrakto-rer), som endast innehålla
linser, och k atoptr i sk a K.
(reflektorer), som därjämte
innehålla speglar. Dioptriska K.
finnas av två huvudtyper, den
kep-1 e r s k a och den galileiska
1. holländska K. I den förra

ger en positiv lins (se d. o.),
objektivet, en reell bild av
föremålet, vilken bild betraktas
genom en stark positiv lins 1.
linssystem, okularet.
Förstoringen är lika med förhållandet
mellan objektivets och okularets
brännvidd. En nackdel är, att
bilderna bli upp- och nedvända.
Genom insättning av flera linser i
okularet kan man få rättvända
bilder. Dessa K. kallas
terres-t r i s k a. I den av Porro
uppfunna och av Abbe utvecklade

överst: Keplers kikare. — I mitten:
Prismakikare. — Underst: Galileis
kikare.

prismakikaren
åstadkommes omvändningen med ett system
totalreflekterande prismer. —
Den galileiska K. har likaledes
positivt objektiv men negativt
okular, som placeras innanför
objektivets brännpunkt. I båda
typerna bringas objektivets
brännpunkt att sammanfalla med
okularets ena brännpunkt, så att
man får ett parallellt strålknippe.
Denna typ ger upprätta bilder.
Förstoringen är densamma som
för Keplers K. — De äldre
dioptriska K. voro ej akromatiska.
Hos de först av Newton
konstruerade katoptriska K. var
objek

Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/6/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free