Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karniska alperna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Karolinsk—Kaross
632
Kaross. (Nord, mus.)
ningens återupplivande, som på
800-t. framträdde i Frankiska
riket genom Karl den stores och
hans omgivnings kulturella
strävanden. Se Karl sp. 595.
Karolinsk (av C a r o 1 u s),
hänför sig dels till konungarna
med namnet Karl och deras
regeringstider (spec. ”karolinska
tidevarvet” 1654—1718), dels till
Karl XII:s karoliner.
Karolinska förbundet, stiftat
1910 med H. Hjärne som drivande
kraft, har till uppgift att främja
forskning i den karolinska tidens
historia och särskilt att höja
intresset för Karl XII och hans tid.
Se vid. Historia sp. 779 f.
Karolinska institutet, eg.
Karolinska m e d i k o
-kirurgiska institutet,
medicinsk högskola i Sthlm,
grundad 1810. Dess första uppgift
var att utbilda militärläkare. Till
en början funnos två prof., i
teoretisk och praktisk medicin. Först
småningom meddelade K. övrig
medicinsk undervisning, som
handhafts av Colle’ gium me’dicum
sedan 1663 och i fråga om
kirurgin av Kirurgiska societeten
sedan 1685. 1813 övertogs praktiskt
taget hela läkarutbildningen i
Sthlm av K. samt bestämdes, att
Serafimerlasarettet skulle vara
tillgängligt för K:s elever. Den
medicinska undervisningen, till
en början av underordnad
bety
delse, likställdes småningom med
universitetens. 1874 erhöll K.
examensrätt samt 1906 rätt att
promovera. Intill 1924 ha
samtliga blivande läkare måst
åtminstone någon tid studera vid K.
ävensom vid Uppsala 1. Lunds
univ.; med nämnda år ha K. och
universitetens medicinska
fakulteter blivit i det närmaste
oberoende av varandra. K. är f. n.
Sveriges största anstalt för
utbildandet av läkare med 23
professorer och 45 övriga lärare. Antalet
lärjungar utgör över 900. K:s
bibliotek, Skandinaviens största
medicinska boksamling, omfattar
c:a 60,000 band samt 75,000
smärre skrifter. — Genom Alfred
Nobels testamente erhöll K.
uppdraget att utdela Nobelpriset i
fysiologi och medicin. Av fonder
för vetenskapligt arbete må
nämnas den 1922 till K. skänkta
stiftelsen ”Thérèse och Johan
Anderssons Minne”, med ett
grundkapital av c:a 5 % mill. kr.
Kårolyi [ka’råji], Mihåly
(Michael), f. 1875, greve,
ungersk politiker. K. tillhörde den
radikala gruppen inom
oavhängig-hetspartiet. Efter världskrigets
utbrott sökte K. genom stark
fredspropaganda och
undfallenhet för ententemakterna finna
lösningen till Ungerns nationella
problem. Han utropade i nov.
1918 republiken och blev jan. 1919
dess förste president. K.
lyckades emellertid icke förmå
enten-ten till hänsyn för Ungerns
territoriella integritet och nödgades
mars s. å. träda tillbaka för en
bolsjevikisk regim, varefter han
gick i landsflykt. 1924 utgav han
ett försvar för sin politik, Gegen
eine ganze Welt.
Karon, se Hade s.
Karo’ss (lat. carru’ca, fr.
ca-rosse), stor fyrhjulig, täckt vagn,
Ord, som ej återfinnas under K, toi de sökas under C ocb H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
