Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535
Kapetingiska ätten—Kapital
536
Kapillaritet. A fuktande, B icke
fuktande vätska; y gränsvinkeln.
samhet; sannol. nuv. ruinstället
Tall hum, 5 km. s.v. om Jordans
mynning.
Kapeti’ngiska ätten, fransk
konungaätt, ss. vars stamfader
räknas Hugo Gapet (jfr F r a n k
-rike sp. 501) och som regerade
987—1792 och 1814—48.
Huvudgrenen utdog 1328, varefter
kronan tillhörde olika yngre grenar:
Valois, Orléans och Bourbon (se
dessa ord).
Kapformationen, se Afrika
sp. 129.
Kapillarite’t (av lat. capiTlus,
hår), hårrör sfenomen,
ytspänningens (se d. o.) yttringar
hos vätskor i beröring med fasta
kroppar, spec. fina rör,
kapillärrör 1. hårrör. — Där en
vätskeyta träffar en fast kropp,
påverkas vätskemolekylerna i
gränslinjen av kohesion:
attraktion till molekylerna i
vätskans inre, och a d h e s i o n:
attraktion till den fasta kroppen.
Ju större adhesionen är, desto
mindre blir gränsvinkeln,
vinkeln mellan vätskeytan och den
fasta kroppens yta, för att vid
tillräckligt hög adhesion bli noll;
vätskan kallas då
fullständigt fuktande (vatten på
fullkomligt rent glas). Vid liten
adhesion blir gränsvinkeln större
än 90°; vätskan säges då vara
icke fuktande. Doppar man
ett kapillärrör i en fuktande
vätska, ställer sig vätskan i röret
högre än utanför; är vätskan ej
fuktande, ss. kvicksilver, ställer
den sig lägre i röret än utanför.
Stighöjden är proportionell mot
ytspänningen och omvänt
proportionell mot rörets diameter och
vätskans spec. v.
Kapillä’relektrome’ter,
elek-trometer, där den av en elektrisk
spänning framkallade
elektroly-tiska polarisationen ändrar
ytspänningen hos en kvicksilveryta
i ett kapillärrör, varför ytan
förskjuter sig en sträcka, som
kan tjäna som mått på
spänningen. K. användes huvudsaki. vid
fysikaliskt-kemiska mätningar.
Kapillä’rer, k apill a’ r er,
hårkärl 1. hårrörskärl
(av lat. capiTlus, hår), blodkärl,
som förbinda artärer med vener
och genom vilka ämnesutbytet
mellan blodet och vävnaderna
sker. Hos likvarma djur påträffas
stundom på varje kvmm. intill
flera tusen K., ofta regelbundet
ordnade. Deras vägg utgöres i
regel av tunna endotelceller (se
Epitelvävnad) med strödda,
glatta muskelceller, vilkas
utlö-pare nätformigt omge kärlväggen.
Tack vare dessa kunna K., delvis
under förmedling av
nervsystemet, väsentligt ändra sin vidd.
Stundom genomsläppa de ej alls
blod (jfr Krogh). Ändringar i
kapillärväggens genomtränglighet
för blodbeståndsdelar inträda vid
vissa sjukdomar och kunna ge
upphov till vattusot.
Kapillä’rrör, se
Kapillaritet.
Kapillä’rt vatten,
mark-vätska, jordvätska, det genom
kapillariteten uppsugna vattnet i
jorden med däri lösta ämnen.
Kapital (av lat. ca’put,
huvud) användes i flera
betydelser, av vilka de
nationalekonomiskt viktigaste äro
real-kapital och abstrakt K. Med
realkapital 1. producerade
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
