Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabelgatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Kabelgatt—Kabinett
382
under kommer det elektriska
iso-lationsmaterialet, oftast
preparerat papper 1. annan massa, i vilken
ledaren 1. ledarna ligga inbäddade.
Den asfalterade blykabeln liar till
skydd för blymanteln ett yttre
lager av asfalterat jute. Dessa
typer fordra omsorgsfull
förläggning, ofta i cementblock. Den
armerade, asfalterade blykabeln
kommer oftast till användning, då
den medger enklare
förläggnings-arbete. Armeringen består av två
över varandra lindade järnband,
över det hela spinnes ett
asfalterat jutelager för att förhindra
armeringens rostande.
Undervat-tenskablarna äro en art härav,
där järnbanden äro utbytta mot
lager av förzinkad ståltråd, det
ena till skydd mot tryck o. d., det
andra för upptagande av de i
sådana K. uppträdande
dragpåkän-ningarna. Sistnämnda slags K. är
användbar för växelström endast
om alla faserna omfattas (för
en-fas- och tvåfasström tvåledare, för
trefasström treledare o. s. v.),
emedan den genom virvelströmmar
eljest uppkommande
värmeutvecklingen lätt förstör isolationen. De
användas heller icke för
spänningar över 30,000—35,000 volt
och periodtal över 15—16 %
perioder, emedan de ekonomiska
förlusterna genom värmeutvecklingen
bli för stora. —
Svagströms-kablar utgöras av telegraf- och
telefonkablar och äro eg. en
samling (stundom över 1,000) från
varandra isolerade mindre
ledningar, förenade till en enda,
vilkens framdragande är enklare
och billigare. Telegrafkablar
förekomma dock som
enlinjeled-ningar. De användas huvudsaki.
i större samhällen samt som
un-dervattensledningar. Varje
enskild tråd (heldragen koppar) är
pappersisolerad och har en
diame
ter intill 0,7 mm. (interurbana
linjer intill 2 mm.). Trådarna
viras i spiral, som för undvikande
av störande induktionsfenomen är
ömsom höger-, ömsom
vänsterstigande. Även svagströmskablarna
fordra starkt skydd mot fysisk
åverkan och förläggas i
cementblock. Luftkablar uppbäras av en
stållina, vilken upptar den av
uppspänningen orsakade
dragpå-känningen. ■— Sjöv. Tågvirke,
tillverkat av 3—4 trossar, k a r
-d e’ 1 e r, som sammanslås medsols.
Jfr Tross.
Kabelgatt, rum ombord å
fartyg, vanl. i förpiken, för
förvarande av tågvirke, kablar o. d.
Ka’beljo (holl. kabeljauw),
fiskvara, beredd av torsk, långa
o. a. torskfiskar. Fisken saltas,
torkas något och packas pressad i
fjärdingar. Bohuslänska
klippfisken torkas mera än K. och
packas ej i kärl.
Kabella’rium, anordning
ombord på fartyg, bestående av en
kabellarieskiva, d. v. s.
ett gjutjärnshjul med spår för
kättinglänkar, samt ett antal
styrrullar. K. användes, då en
kätting skall tagas hem med
ankar- 1. förhalningsspel. K. med
ändlös kätting användes för att
överföra kraft, t. ex. från en
vinsch till ett ankarspel, som
saknar eget drivmaskineri.
Kabellängd, längden av en
kabel, i allm. 200 m. Ofta menas
med K. 1/10 sjömil 1. c:a 185 m.
Kabelslaget kallas tågvirke,
vars parter gå medsols. Motsats:
trosslaget.
Kabelstek, se Knopar.
Kabelvaag [-vå’g], ett av de
största fisklägena i Lofoten,
Nordland fylke, Norge. 1,130 inv.
Kabi’nda, se
Portugisiska Väst-Afrika.
Kabine’tt (eng. och fr. cabinet,
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
