Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordsken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Jordst j ärna—Jordvax
200
karna. J. äro knölstam, lök och
rotstock (se dessa ord).
Jords t j ärna, svampar av
släktet Gea/ster (grupp B u k s v a m
-par) med dubbelt hölje, varav
det yttre spricker upp i
stjärn-lika flikar, som böja sig utåt och
nedåt. Några arter förekomma i
Sverige sparsamt på skogsmark.
jordströmmar, i jorden
flytande elektriska strömmar, som
påvisas genom inkoppling av ett
mätinstrument i en lång
ledningstråd, vars båda ändar äro
jorda-de. Talrika undersökningar ha
visat, att J. av en styrka, som
motsvarar 1 volt på ett
hundratal km., nästan alltid uppträda.
Denna ”normala” ströms dagliga
och årliga variation har noga
undersökts. Vid vissa tillfällen
uppträda mycket starka J.,
motsvarande 1 volt 1. mera per km.,
och omöjliggöra all telegrafering.
Dessa starka strömmar uppträda
samtidigt med magnetiska
stormar (se Jordmagnetism)
och norrsken. Alla tre fenomenen
äro vanligast under solfläcksrika
år.
Jordstyckning, J or d s ty c
k-ningskommissionen, se
Skifte av jord.
Jordsvin, se N o m a r t h r a.
Jordtemperatur. Om man
uppmäter jordens temperatur på
olika djup och vid olika
tidpunkter, finner man, att skillnaden
mellan dag- och nattemperatur är
försvunnen redan på en 1. två
meters djup. Skillnaden mellan
vinter- och sommartemperatur är
ej längre märkbar på ett tiotal
meters djup. Dessa förhållanden
åskådliggöras med geotermer,
kurvor, som ange det djup, på
vilket man påträffar en viss
temperatur, som funktion av tiden.
På större djup än de förut
angivna är temperaturen konstant, geo-
termerna alltså räta horisontella
linjer. Temperaturen stiger i
detta område med djupet.
Höjdskillnaden mellan punkter med 1°
temperaturskillnad kallas det
geotermiska måttet och
varierar i hög grad med de lokala
förhållandena. Geotermiska mått
varierande mellan 10 och 100 m.
ha uppmätts. Det vanligaste
värdet är mellan 30 och 35 m. — J.
uppmätes bäst i borrhål. Sådana
ha drivits ned till över 2,000 m:s
djup. Om förhållandena i jordens
inre se Jorden. — Orsakerna
till J:s stegring med djupet äro
ofullständigt kända. De i jorden
befintliga radioaktiva ämnenas
sönderfall lämnar säkerligen en
stor del, kanske största delen av
den behövliga värmemängden.
Kant-Laplaces teori (se d. o.) är
numera övergiven.
Jordtermometer, ge o
ter-m o m e t e r, termometer för
uppmätning av jordtemperaturen,
spec. i borrhål. Jfr
Jordtemperatur.
Jordtorpare, se Tor p.
Jordtrötthet, en jords
minskade bördighet för ett visst
växtslag, som oupphörligen 1. med för
korta mellantider odlats på
samma plats. J. beror vanl. på att
jorden starkt bemängts med någon
för växten skadlig parasit, ss.
trådmaskar 1. klöverröta. J. är
särskilt vanlig vid odling av korn,
havre, betor, klöver, ärter och lin.
Undvikes genom ordnad växtföljd.
Jorduggla, se
Hornuggle-släktet.
Jordvarg, se Hyenor.
Jordvax, ozoker i’ t,
bergva x, sammanfattande namn på
mer 1. mindre fasta, vaxliknande
kolväteblandningar. J.
förekommer huvudsaki. i Galizien i
avlagringar från yngre tertiärtiden
som flötser, ådror 1. stockar, ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
