Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jessner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Jesuiter
124
själv uppställda andliga
övningarna (lat. exerci’tia spiritua’lia),
en med genial psykologisk blick
uppgjord metodisk skolning i
andligt liv, dessutom mångåriga
filosofiska ocli teologiska studier
för de härför lämpliga. Ordens
kärntrupp utgjordes av de
fåtaliga s. k. profe’ssi (de som avlagt
löftet), vilka på ett särskilt sätt
förpliktade sig till trohet emot
påven. Dessa professi bildade
or-densförsamlingen, vilken hade att
välja den för livstid fungerande
ordensgeneralen. Idealet
för J. var att med uppgivande av
allt eget, även den egna
övertygelsen, tjäna den romerska kyrkans
sak, vilken identifierades med
Guds (valspråk: ad majorem Del
gloriam’, se d. o.). Detta skulle de
göra peri’nde ac si cada’ver
e’ssent, ”såsom vore de en död
kropp” (d. v. s. utan egen vilja).
— Vid stiftarens död omfattade
orden mer än 1,000 medlemmar
(därav blott 35 professi!). Den
hade då redan, ehuru flerstädes
icke utan motstånd, vunnit
insteg ej blott i Italien utan även
i Spanien, Portugal, Frankrike,
Biand- öeK Tyskland. Påvarna
insågo också i allm. vilket gagn
de kunde ha av den och gåvo
den större fri- och rättigheter
än någon föregående orden. I
sin kyrkas liv ingrepo J. även
snart på ett avgörande sätt. På
det tridentinska mötets beslut
utövade de sålunda, om också ej
offentligt synliga, en
bestämmande inverkan. I övrigt vunno de sitt
inflytande främst tack vare sin
verksamhet ss. biktfäder och
ungdomens undervisare. J: s skolor,
där tidens humanistiska bildning
kostnadsfritt meddelades, blevo
vida berömda. Ss. biktfäder
vunno de insteg i synnerhet i de
förnämas kretsar och vid hoven och
förstodo här att på allt sätt
främja den katolska kyrkans
intressen, även i politiken. Deras
mest beryktade maximer härröra
från deras biktpraxis. Satsen
”ändamålet helgar medlen” finnes
väl ej direkt i denna form i J: s
skrifter men i mycket snarlika.
F. ö. märkes probabili’smen,
d. v. s. läran, att man äger rätt
att, med åsidosättande av den
egna övertygelsen, till försvar
för ett visst handlingssätt
åberopa någon berömd kyrklig
auktoritet, som kan göra detta
antagligt (probabelt), samt läran om
det hemliga förbehållet, enl.
vilken det är tillåtet att, med 1. utan
tvetydighet i uttryckssättet, yttra
något helt annat än det man
verkligen menar och som man har att
ansvara för. J. voro också ivriga
befrämjare av motreformationens
helgon- och relikkult. Samtidigt
fortsatte de med stor iver och
under smidig anpassning sin
missionsverksamhet (i Indien, Japan
och Kina). I Paraguay hade de
från 1608 monopol på missionen
och skaffade sig här genom
skicklig organisation av de infödda en
glänsande inkomstkälla. I Europa
bereddes dem emellertid ett svårt
avbräck genom Pascals
provin-sialbrev. Oviljan mot dem
stegrades än mer under
upplysningstiden. J. blevo nu utdrivna ur ett
flertal stater (först ur Portugal
1759), och slutligen förmåddes
påven (1773) att upplösa orden.
J. fortsatte dock sin verksamhet
under andra namn och funno bl. a.
en fristad i Ryssland. Reaktionen
medförde därpå ordens
återupprättande (1814). Sedan dess ha
J. varit ivrigt verksamma och
ånyo utövat ett bestämmande
inflytande på den romerska kyrkans
utveckling. De ha bl. a.
genomdrivit upphöjandet av läran om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
