Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insterburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1425
Insterburg—Instinkt
1426
stol i högsta instans menas sådan
domstol, vans beslut i saken icke
får överklagas. — Såvitt angår
de allmänna domstolarna döma i
första I.: rådhusrätter och
häradsrätter, i andra I.:
hovrätterna- samt i sista L: Högsta
domstolen. Bland specialdomstolarna
märkas i första I.:
polisdomstolar, krigsrätter, domkapitel,
vattendomstolar, ägodelningsrätter;
i andra I.: Krigshovrätten,
Vat-tenöverdomstolen, Kammarrätten
samt i högsta I.:
Försäkrings-rådet och Regeringsrätten. Även
betr, specialdomstolarna gäller,
att de domstolar, som i allm. döma
i andra resp, sista I. kunna
beträffande vissa mål döma i första
resp, andra I., ävensom att de
domstolar, som i allm. döma i
första resp, andra I. kunna,
därigenom att klagan över vissa
beslut av dem icke få föras, jämväl
bliva sista I. — De många olika
medeltida domstolarnas
maktområden voro urspr. endast
sidoordnade, och ehuru vad till högre
domstolar från 1200-t. blevo
vanliga, utvecklades en fast
instansordning först i samband med den
kungliga domsrätten (se Högsta
domstolen), vars
huvuduppgift blev att döma i sista I. 1593
fastställdes tre huvudinstanser.
Genom den kungliga domsrättens
delegation på en hovrätt (se d. o.)
1614 och dess återförande till
konungen och rådet f. å. skapades
fyra huvudinstanser. De ha
sedermera nedbringats till de nuv. tre,
främst genom lagmansrätternas
avskaffande 1849.
1’nsterburg [-bor^], stad i
prov. Ost-Preussen, Tyskland, vid
Pregel. Viktig järnvägsknut.
Omkr. I. stodo 1914 svåra strider
under slaget vid Masuriska
sjöarna. 38,000 inv.
Instickare, se Hu k p 1 a n k a.
Instickskultur, odling av
anae-roba bakterier (se Bakterier
sp. 1000), åstadkommen genom
bakteriernas nedstickning med en
platinanål i ett fast
näringssub-strat, vanl. gelatin 1. agar.
Insti’nkt (lat. insti’nctus,
ingivelse, tillskyndelse) betecknar en
psykofysisk disposition hos en
organism att utföra vissa genom
intryck framkallade rörelser
(instinkthandlingar), vilka ha den
för avsiktliga handlingar typiska
karaktären av komplikation och
ändamålsenlighet, utan att dock
vara åtföljda av ett medvetande
om ändamålet, varför de göras.
Om än I. inom djurvärlden
framträder på sitt mest utpräglade och
egenartade sätt, spelar den dock
även hos människan en betydande
roll. Instinkthandlingarna äro i
regel gemensamma för alla
individer av en viss art och tjäna till
att främja släktets 1. individens
bestånd, ss. genom byggande av
bon, insamling av näringsförråd,
vandringar m. m. Från
reflexrörelser (se d. o.) skilja sig
instinkthandlingar däri, att de icke
gälla mera lokala
organreaktioner, utan taga hela organismen i
anspråk, från egentliga
viljehand-lingar genom sin, efter allt att
döma, omedvetna karaktär. Vid
förklaringen av dem har man
bl. a. antagit, att vissa bestämda
rörelser av tidigare generationer
medvetet utvaldes som
ändamålsenliga vid sidan av andra i en
given situation möjliga
handlingar, vilka rörelser sedan bliva
alltmer omedvetna samt till sist rent
automatiska vanehandlingar. Den
fysiologiska inställningen (se d.
o.) för dylika handlingar skulle
sedan återfinnas som en nedärvd
disposition hos avkomman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
