Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1315
Indien
1316
Auraug^eo p» sin tron, läsande i koranen.
Indisk miniatyr från slutet av 1600-t.
han lärt känna genom
portugisiska missionärer och genom
Bibeln. Det politiska målet med
denna plan var att utjämna de
religiösa motsättningarna mellan
de olika folken i riket, men den
lyckades aldrig fä någon
praktisk betydelse. Även som krigare
var Akbar betydande och inledde
bl. a. Stora Moguls erövringar på
Deccan. Under sonen D j a h a n
-g i’r (1605—1627) och sonsonen
Sjah Dja h a’n (1627—1658)
fördes regeringen i stort sett i
Akbars anda. Ett omslag
inträffade däremot med A u r a n g
-zeb (1658—1707), en fanatisk
muhammedan, som på allt sätt
sökte förkväva hinduismen. Det
hat, han därigenom uppväckte,
ledde slutligen till öppet uppror.
En farlig fiende uppstod på
Deccan i en hindustam,
mahratter-na, som förenad genom sitt hat
till Islam, tillfogade
mogulkejsa-rens härar svåra förluster genom
guerillakrig. Efter Aurangzebs
död föll hans rike sönder.
Visser
ligen residerade fortfarande
mo-gulkejsare i Delhi, men de
saknade all betydelse. Persien
bemäk-tigade sig områdena v. om Indus
och afghanerna Punjab, varifrån
de vid 1700-t:s slut fördrevos av
sikherna. Furstarna av Oudh och
Bengalen vunno reell
oavhängighet. I s. skapade ”nizam av
Hyde-rabad” och fursten av Mysore två
mäktiga riken. Mahratterna
utgjorde emellertid länge den
förnämsta maktfaktorn. —
Européernas inträngande.
Emellertid hade redan långt tidigare
européerna fått insteg i I. Redan
1498 hade en portugisisk flotta
under Vasco da Gama anlänt till
Calicut i s. I., och inom kort hade
portugiserna anlagt talrika
faktorier på I:s kuster. Genom sitt
okloka och grymma uppträdande
ådrogo de sig infödingarnas hat.
Sedan Portugal 1580 kommit
under Spanien och Filip II stängt
Lissabons hamn för holländarna,
sökte sig dessa själva till I. och
lyckades till största delen
undantränga portugiserna. De fingo
emellertid inom kort en farlig
rival i engelsmännen, vilka 1600
i London bildat ett ostindiskt
kompani, som redan 1612 fick
anlägga ett faatori i mogulrikets
främsta hamn, Surat. Nu
upp-stodo i flera andra europeiska
länder ”ostindiska kompanier”,
som sökte förvärva
handelsprivi-legier i I:s olika stater (se H a
n-dels- ochkolonialkompa-n i e r sp. 414). Engelsmännen
förvärvade snart nya besittningar ss.
Madras 1639, Bombay 1661 och
Calcutta 1690, men fingo svåra
medtävlare i fransmännen, som
sedan 1600-t :s förra hälft bildat
flera ostindiska kompanier och
satte sig fast främst i Pondichéry.
Gynnade av den allmänna anarkin
inom Stora Moguls rike utvidga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
