Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indianer - Indiankrasse - Indiansommar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1299
Indiankrasse—Indiansommar
1300
hud insydda stenar, förbundna
med remmar. Lasson är icke
indiansk utan införd av spanjorerna.
Stridsvapnen äro delvis desamma
som jaktvapnen, dock användas
lansar och kastspjut mera till
strid, biåsrör nästan uteslutande
till jakt. Sköldar förekommo i
synnerhet förr. Syd-Amerikas I.
ha i regel ej skalperat (blott i
Gran Chaco), däremot ha många
stammar förr varit huvud jägare
(så ännu i dag
jivaro-indianer-na). De allra flesta av
Syd-Amerikas I. äro bofasta.
Kringströvande stammar finnas särskilt i
sydligaste Syd-Amerika och
öst-Brasilien. Egendomliga äro de
väldiga hyddor, malocas, som man
finner t. ex. hos I. i n.v. Brasilien
och i vilka en mängd familjer
kunna bo tillsammans. I. använda
eg. inga andra möbler än små
sittpallar, varjämte de flesta
tropiska I. sova i hängmattor.
Hängmattan är en uppfinning, som vi
fått från I. Klädedräkten växlar
efter klimatet. Många I. gå
numera klädda som de vita.
Absolut nakna äro blott fä stammar;
de flesta dölja åtminstone
könsorganen. Prydnader användas i
stor utsträckning, ss. pannband
av fjädrar, halsband av tänder
o. d. Kroppsmålning och
tatue-ring äro vanliga. Syd-Amerikas
I. äro mycket roade av musik,
fastän de icke ha många egna
instrument. Sålunda saknas
fullständigt inhemska
stränginstrument. Allmänt använd är
däremot panflöjten; i n.v.
Syd-Amerika användas även stora
signaltrummor. Av inhemska
njutningsmedel märkes ett slags öl, berett
av majs 1. maniok på så sätt, att
en del av brygden tuggas och
spottas till det övriga, varpå
blandningen får jäsa. I övrigt märkas
tobak, koka och parica, det
sist
nämnda ett pulver, berett av fröna
av en Piptade’nia-axt (en
ärtväxt) och använt till snusning.
— I. föreställa sig världen
befolkad av mer 1. mindre onda
andar, som de delvis identifiera
med de avlidna; dessa andar
bringa sjukdom och död.
Trollkarlar 1. medicinmän ha till främsta
uppgift att skydda de levande mot
andarna. Tusentals missionärer
ha verkat i Syd-Amerika alltsedan
upptäcktstiden. En betydande del
av I. äro nu kristna. — Det var
blott i v., som de första
eröv-rarna funno väl organiserade
indianstater (se
Fornameri-k a n s k kultur), vilka på kort
tid underkuvades. De I., som ännu
äro oberoende av de vita, ha i
regel ingen utvecklad
hövdinginstitution. Hövdingarna ha ringa
makt, och även små stammar
bruka vara uppdelade i grupper
med var sin hövding. Alldeles
oberoende I. finner man nu framför
allt i Matto Grosso i Brasilien,
vid övre Orinoco, i ö. Peru och n.
Gran Chaco. På åtskilliga håll
i det inre av Syd-Amerika finnas
små oberoende stammar tätt inpå
av vita bebodda orter. Ännu
finnas stammar, som använda
sten-åldersverktyg. — Det är ytterst
svårt att uppskatta antalet I.
i Syd-Amerika. Trol. finnas
åtminstone 4—5 mill. I. av ren ras.
över I. i vildmarkerna finnes dock
ingen statistik, och i civiliserade
trakter är det icke lätt att skilja
på I. och halvblod (m e s t i z e r,
c h o 1 o s).
Indiankrasse, se T r o p a e o
-1 u m.
Indiansommar, eg. en
nordamerikansk benämning på en
period av varma dagar, som i
de ö. staterna ofta infaller under
senhösten, numera liksom
britt-mässesommar (se d. o.) betecki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
