Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ideal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1233
Ideal—Idealism
1234
kyrkofäderna och skolastikerna
är dock en psykologisk synpunkt
märkbar vid sidan av den
metafysiska, i det att I. samtidigt
äro självständiga verkligheter
och tankar i ett gudomligt
medvetande. Redan hos stoikerna
möter begreppet I. i en rent
psykologisk betydelse ss. beteckning för
våra föreställningsbilder, och
detsamma är fallet hos
nominalis-tiska medeltidsfilosofer. Om man
än i nyare tidens filosofi före
Kant på sina håll finner den
metafysiska betydelsen fortleva,
så är dock här den subjektivt
psykologiska avgjort
förhärskan-de. Så är för Cartesius, Spinoza,
Hobbes, Locke och Home I.
lik-betydande med föreställning. Hos
Kant göra sig åter metafysiska
synpunkter gällande vid sidan av
de rent psykologiska. Hos
Schel-ling och Hegel, liksom hos
Boström m. fl. efterkantska
filosofer framträder t. o. m. den
metafysiska innebörden i I. ss. den
dominerande.
Idea’! (jfr Idé). Fil. Term,
som hänför sig till ordet idé
i den platonska betydelsen av
urbild, mönster, varav sedan
innebörden norm utvecklat sig.
Man talar sålunda om ett logiskt,
ett etiskt, ett estetiskt, ett
religiöst och ett pedagogiskt I. ss.
beteckning för den norm 1.
måttstock, efter vilken man har att
värdesätta de företeelser, med
vilka dessa olika
vetenskapsgrenar sysselsätta sig. — I. har
sedan fått en allmännare innebörd
av upphöjd 1. fullkomlig förebild,
vars förverkligande sättes ss.
högsta mål. I denna mening blir
idealisera att med
bortseende från vissa egenskaper ss.
mindre väsentliga framställa
någon 1. något i upphöjd 1.
fullkomlig dager. — Matem. Ett av
Dedekind i talteorin infört
begrepp, som avser att till de
alge-braiska talen (se Hela tal)
utsträcka för de hela talen
giltiga talteoretiska lagar.
Idea’la gaser, gaser, som
lyda gasernas allmänna
tillståndslag (se Gaser sp. 1080).
Ehuru inga verkliga gaser
strängt uppfylla detta villkor,
räknar man i fysiken ofta för
enkelhets skull med I. Ju högre
temperaturen hos en gas ligger
över dess kokpunkt och ju lägre
trycket är, desto mindre avviker
gasen från I. Luft vid
rumstemperatur och atmosfärtryck är
mycket nära en I.
Idea’la vätskor, vätskor, som
äro fullkomligt
osammantryck-liga och utan viskositet (se d. o.).
Beräkningen av en dylik vätskas
rörelser är betydligt enklare än
för de verkliga vätskorna, vilkas
sammantrycklighet visserligen är
mycket liten men vilkas
viskositet sällan kan försummas, om
man vill få riktiga resultat.
Ideali’sm (jfr Idé). Teoret.
fil. a) Ss. förste och tillika
främste representant för I. i
metafysisk 1. objektiv mening
framstår Platon (jfr d. o. och
Idé). Denna platonska typ av
I. fattar den sanna verkligheten
ss. en värld av ideella objekt,
osinnliga och eviga ting, och
sinnevärlden ss. en lägre, ehuru
även den objektivt existerande
verklighet, utgörande idéernas
mer 1. mindre ofullkomliga
avbilder. b) Den
kunskapsteoretiska 1. subjektiva I. ser däremot
icke i sinnevärlden en objektiv
verklighet utan blott en
företeelse 1. ett fenomen i och för ett
förnimmande subjekt. Redan i
antiken möter denna ståndpunkt
hos Protagoras och
representanterna för den egentliga
skepticis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
