Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högsrum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1195 Högsta krigsrådet—Högstena 1196
mare, till vilken man kunde vädja
från andra domstolar. Då
utövades denna domsrätt vid hovet 1.
på särskilda räfsteting
(konungs-räfst), där konungen 1. hans
dom-havande presiderade. Under
unionstiden och Vasatiden utövades
högsta domsrätten av statschefen
(konungen 1. riksföreståndaren)
vanl. med biträde av några
riksråd. Försök att skapa en särskild
H. (t. ex. ”konungens högsta
nämnd” under Erik XIV) ledde
då ej till varaktiga resultat
(jfr Hovrätt sp. 957). 1630
fick rådet rätt att ensamt avgöra
justitieärenden, och på 1660-t.
inrättades den senare s. k. Nedre
justitierevisionen, som
ombesörjde revisionsärendenas beredning
för den avdelning av rådet, vilken
avgjorde rättegångsärenden.
Denna rådsavdelning benämndes
under 1700-t. justitierevisionen. Vid
rådets upplösning 1789
överflyttades dess befattning ss.
revisions-domstol till den av Gustav III
s. å. inrättade ”Konungens H.”
Denna bestod av 12 led. (6 frälse
och 6 ofrälse), vilka förordnades
på viss tid och samtidigt innehade
andra ämbeten. Enl. R. F. 1809
blevo dessa led. tillsatta på
livstid och förbjödos inneha
andra ämbeten, varjämte
bestämdes, att H. även skulle bli
överdomstol över krigsdomstolarna
under fredstid. 1844 bortföll
bestämmelsen, att hälften av H:s
led. skulle vara adelsmän. Även
sedan konungens domsrätt i de
egentliga rättegångsmålen 1789
överflyttats till H., betungades
regeringen av ett stort antal
administrativa besvärsmål, vilket
vid införandet av
departemental-styrelsen 1840 genom upphörandet
av Rikets allmänna ärendens
beredning innebar ökade
olägenheter i avseende å behandlingen av
dessa mål. Till bot häremot
överflyttades efter hand en del av
målen på de allmänna
domstolarna och 1909 inrättades en
administrativ högsta domstol,
Regeringsrätten (se vid. d. o.).
Högsta krigsrådet. Under
världskriget saknades ända till
hösten 1917 på ententesidan
organ för en gemensam
krigsled-ning. Genom överenskommelse i
Rapallo 7 nov. 1917 mellan
England, Frankrike och Italien
(senare biträdd av För. Stat.)
bildades ett H. med uppgift att få
till stånd en bättre samverkan
mellan de allierade på den ”västra
fronten i Europa”, d. v. s. såväl
på franska fronten som mellan
denna och den italienska fronten.
I andra hand skulle H. bli en
gemensam ledning för
krigföringen i stort. H. bestod av
konseljpresidenten och en annan medlem
av regeringen hos var och en av de
fyra stormakterna och fick till
sitt biträde en interallierad
generalstab med säte i Versailles.
Varje makts fälthär löd
fortfarande under resp, regering. Genom
Fochs förordnande till högste
befälhavare på västfronten och
sedermera i viss utsträckning även
på italienska fronten realiserades
tanken på gemensam direkt
militär ledning av operationerna. H.
upplöstes sommaren 1919.
Högstedt, Karl H e n r i k,
f. 1872, jurist. H. blev
hovrättsråd 1910, revisionssekreterare
1911, häradshövding i Hedemora
domsaga 1912, vattenrättsdomare
i österbygdens vattendomstol
1918, justitieråd 1921. H. har
utfört ett uppmärksammat arbete
inom vattenrättslagstiftningen.
Högstena, socken i Skarab. 1.,
jämte Dala och Borgunda
pastorat i Skara stift. 245 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
