Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1157
Häst
1158
lös, ”skenbenet” (i veterinär bet.,
eg. mellanfoten) kort och brett,
vilket ökar böjsenornas
hållbarhet. Låren böra vara breda och
muskulösa, skänken lång, hasen
bred och jämn samt bakre
”skenbenet” brett och rakt inskenat
med lagom hasvinkel (jfr Has).
Hovarna få ej vara för trånga i
trakterna. Hos vagnshästen,
som i regel ej rör sig hastigare
än i trav, sökes en för denna
rörelse och för dragning lämpad
bogvinkel med mer vågrät
överarm. Av den tyngre vagnshästen
(jfr Arbetshäst) kräves
större dragkraft och mindre
hastighet; den måste därför ha
större massa i bål och muskulatur
(kallblodiga H., se nedan). -—
Numera bruka handjur, som icke
uttagas till avel, när de äro ett år
gamla, undergå kastrering 1.
”förvandlas” från hingstar till
vallacker, varigenom de bli
lugnare och mera lätthanterliga.
—- En H:s färg bestämmes av
färgen hos täckhåren, som
utgöra själva fällen, samt hos
skyddshåren 1. taglet i man,
pannlugg och svans. H. betecknas
som svart (sv.), när såväl
skydds- som täckhår äro svarta.
En svart H. kallas ofta ”rapp”.
En brun (br.) H. har
skyddshår svarta, täckhår bruna i olika
nyanser, benen oftast svarta. En
mörkbrun H. med gula 1. gulgrå
hår kring nos och ljumskar
benämnes ”Eselmaul”. En fux (f.)
har såväl skydds- som täckhår
rödbruna, rödgula 1. gråröda, de
förra stundom i ljusare färgton.
Man urskiljer sotfuxar (mycket
mörka), svettfuxar (något
ljusare), kopparfuxar, guldfuxar,
Ijus-fuxar m. fl. En black har gula 1.
gulgråa täckhår och svarta
skyddshår samt ofta en svart rand
längs ryggen (s. k. ”ål”). Isabel-
Hästens yttre delar. 1. Panna med
pannlugg. 2. Nacke. 3, Ganascher. 4.
örmantel. 5. Strupe. 6. Hals. 7. Manke.
8. Rygg. 9. Länd. 10. Kors. 11. Flanker.
12. Lår. 13. Skank. 14. Has. 15. Höft.
16. Bog. 17. överarm. 18. Bringa. 19.
Underarm. 20. Armbåge. 21. Knä (i
veter, bet., eg. handlove). 22.
”Skenben”. 23. Kota. 24. Hov.
ler ha gula täckhår och vita 1.
mycket ljusa skyddshår. Vit a (v.)
H. ha skydds- och täckhår vita.
Skimlar (sk.) ha vita bottenhår,
blandade med gråa (gråskimlar) 1.
rödbruna (rödskimlar).
Gråskimlar kallas även grå (gr.). Bilda
de mörka håren ringar, säges H.
vara apel k astad. De grå H.
ljusna med åren och bli oftast
slutligen helt vita. En H. med vita
hår på mörk botten kallas
stickelhårig. En H. med
sammansatt färg, vanl. vit och
brun, vit och svart 1. dessa tre
färger tillsammans, kallas
s k ä c k. — I samband med färgen
stå tecken, vita fläckar å
huvud och ben hos en del H. De
angivas ibland som identitetsbevis.
De vanligaste tecknen å huvudet
äro: s t j ä r n, en oregelbunden
vit fläck i pannan (har stjärnen
en spets nedåt, kallas den
skjuten); b 1 ä s, en långsträckt vit
strimma på huvudets framsida
(går den upp över ögonen, kallas
den hjälm 1. 1 y k t a) ; s n o p p,
en vit fläck på nosen 1. överläp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
