Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hållfasthet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1101
Hållfasthet
1102
(se d. o.). Sedan sträckgränsen
passerats, fordras i allm. åter en
större belastning för att ernå
ytterligare töjning. Förklaringen
därtill är, att materialets inre
struktur och sålunda även dess
egenskaper vid flytningen ändras
(kallbearbetningshårdhet). Till
sist nås emellertid en
maximibe-lastning, brottgräns (se d. o.)
1. materialets sträck-1.
draghållfasthet (H. i inskränkt
bemärkelse), vid vilken stången
brister, ofta sedan den erhållit
en insnörpning. Med materialets
tänjbarhet menas stångens
förlängning, mätt efter brottet
och angiven i % av urspr. längd,
tagen symmetriskt kring
brottstället, vanl. på en mätlängd av
10 ggr ursprungliga diametern
(normalmätlängd). Med
materialets kontraktion förstås
minskningen av stångens
sek-tionsarea, mätt efter brottet och
angiven i % av urspr. area.
Det elastiska d e f o r m a
-tionsarbetet är det arbete,
som erfordras för att deformera
stången intill elasticitetsgränsen,
och brottarbetet vid
långsamt stegrad belastning är hela
den arbetsmängd, uppmätt i mkg.
Fig-. 1. Förlängningskurva för mjukt
stål. P proportionalitetsgräns, E
elasti-citetsgräns, S sträckgräns, B
brottgräns.
Fig. 2. Utmattningskurva.
per kvmm. av urspr. sektionsarea,
som åtgår för stångens
deformation, till dess brott inträder. —
Tryckhållfasthet. Ett materials
förhållande vid sakta ökat
tryck är oftast fullt analogt
med förhållandet vid sträckning.
Motsvarande gränser existera
även här och skilja sig blott i
undantagsfall (t. ex. för tackjärn)
från de föreg. Mjuka och
sega material sakna dock
stundom brottgräns (tryckhållfasthet
i inskränkt bemärkelse) och äro
ofta plastiska (t. ex. bly,
zink). — Böjningshållfastheten
är beroende av de två föregående
slagen av H. (se B ö j ning).
Med böjningshållfasthet i
inskränkt bemärkelse menas den
största böjningspåkänning, som
ett material kan tåla utan att
brista. — Skjuvningshållfasthet
tages i anspråk, när ett
material utsättes för avklippning.
Skjuvpåkänning är den kraft,
med vilken en sektionsyta strävar
att förflytta sig i sitt eget plan,
och anges i kg. per kvmm. av
nämnda yta.
Skjuvningshållfasthet i inskränkt
bemärkelse är den maximala
skjuv-spänning, som materialet förmår
uthärda utan att glida isär längs
skjuvningsytan. —
Vridnings-hållfasthet tages i anspråk t. ex. i
roterande axlar, som äro
påverkade av ett vridande kraftpar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
