Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Houf ... - Hov, socknar - Hov, ortnamn, gård, gudahus - 1. Under vikingatiden - 2. En furstes bostad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945
Houf—Hov
946
Houf, se Hov 1.
Hougrän, se H o g r ä n.
House [haps], eng., hus. — H.
of C o mmon s, underhuset, H.
of Lords, överhuset.
House [haos], Edward
M a n d e 11, f. 1858,
nordamerikansk överste och politiker. Intim
vän till presidenten Wilson, var
H. under världskriget dennes
kun-skapare i Europa och medverkade
ss. medl. av amerikanska
freds-delegationen vid fredsarbetet i
Paris, varom han jämte C.
Sey-mour skrivit What really
happen-ed at Paris (1921).
Housman [hao’smøn],
Alfred, f. 1859, engelsk skald, prof,
i Cambridge, har utgivit två
diktsamlingar (A Shropshire lad,
1896; Last poems, 1922), vilka
genom sin enkla form och sin
utsökta stämning utövat stort
inflytande på Englands yngsta
lyrik.
Houston [hao’ston], stad i
Texas, För. Stat.
Järnvägscen-trum, bomullsmarknad, stora
industrier. 140,000 inv.
Hov. 1. H. 1. Houf, socken i
Kristianst. 1., jämte Båstad
pastorat i Lunds stift. 1,125 inv. —
2. Socken i Älvsb. 1., jämte
Sköl-vene, Norra Säm och Källunga
pastorat i Skara stift. 505 inv. —
3. Socken i östergötl. 1., jämte
Appuna pastorat i Linköpings
stift. 800 inv.
Hov, ett samgermanskt ord
(identiskt med svenska ortnam-.
net Hov), som betyder dels
gård, dels fursteboning (se H. 2),
dels hedniskt gudahus (se H. 1).
— 1. Under vikingatiden var
H. benämning på hedniska tempel
i Norge och på Island. Huruvida
motsvarande namn då varit
brukat i Sverige och Danmark är
omstritt. I norsk-isländska sagor
Grundplan av ett isländskt hov.
finnas utförliga beskrivningar av
H:s utseende, vilka bestyrkts
av arkeologiska utgrävningar på
Island. Se vid. Bio t,
Fornnordisk religion sp. 364
och Gode. — 2. En furstes
bostad, hushållning 1. närmaste
omgivning (hovstat).
Hovinstitutionen är gemensam för de flesta
högre kulturstadier och har
uppstått i de mest skilda länder,
t. ex. i Egypten, på Kreta, i
Azte-kiska riket, Kina. Orsakerna till
H:s uppkomst äro dels
härskarens anspråk på gudomlig kult
och en praktfull omgivning, dels
hans behov av talrika
medhjälpare i riksstyrelsen och i
palatsets förvaltning. Hovlivet i
Orientens stater, särskilt i Egypten,
var förebilden för de romerska
kejsarnas H. Detta var urspr. ett
kejsarens privata ämbetsverk för
riksstyrelsen men erhöll på 300-t.
e. Kr. större omfattning och
gjordes mera praktfullt. Detta
hovliv fortlevde under
medeltiden i östromerska riket och
blev ytterst invecklat i
organisation och ceremoniel. Det blev
förebild för de H., som i de germanska
rikena utvecklades ur hirden (se
d. o.). Det första medeltida H. i
Väst-Europa var Karl den stores,
vilket blev av stor kulturell
betydelse, framför allt genom den
därmed förenade hovskolan. Särskilt
under medeltidens slut blevo H.
centra för andlig kultur (t. ex.
diktkonst) och höviskt liv (t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
