Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holstebro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891 Holstein—Holstein-Gottorp 892
språkare för den
slesvig-holstein-ska politiken 1863.
Konseljpresident 1870—74. — 2. Johan
Ludvig H., länsgreve av
Ledreborg, f. 1839, d. 1912,
moderat vänsterpolitiker, spelade
en framstående roll i oppositionen
mot Estrup. H. erbjöds flera
gånger ministerportföljer, var hösten
1909 konseljpresident och
genomförde stora försvarsreformer.
Holstein [hå’llstajn],
Ludvig, f. 1864, dansk skald. H.,
som är en formfulländad, föga
produktiv lyriker av ett stilla
och vemodigt temperament, har
bl. a. utgivit diktsamlingarna
Digte (1895), Æbletid (1920)
samt det av Maeterlinck
påverkade läsdramat Tove (1898).
v. Holstein [hå’llsjtajn],
Friedrich, f. 1837, d. 1909,
tysk diplomat, 1878—1906
föredragande råd i tyska
utrikesministeriet, där han spelade en
ledande roll, särskilt under Bülows
kanslerstid. H. bar det närmaste
ansvaret för Tysklands
misslyckade aktion i Marockofrågan
1905—06 (se Marocko), som
medförde hans fall.
Holstein-Go’ttorp [-[hå’ll-sjtajn-],-] {+[hå’ll-
sjtajn-],+} hertigdöme, bildat 1544
av områden i både Slesvig och
Holstein (se dessa ord) med
residens i Gottorp. Dess förste hertig
Adolf var Fredrik I:s av
Danmark son. 1559 utvidgades H. med
% av Ditmarsken, med Tönder
amt, Femern m. m. H. stod till
en början under dansk
länshög-het, varifrån det sökte befria
sig. Dess furstehus kom
härigenom i stark fiendskap till
Danmark och sökte stöd i Sverige,
som i Roskildef reden 1658
förskaffade hertig Fredrik III
suveränitet. Denna vilade emellertid
blott på den svenska stormaktens
stöd, och tvister mellan den got-
torpske hertigen och Danmark
blevo under Fredrik IV en av
Stora nordiska krigets orsaker.
För andra gången indraget däri
1713, besattes H. helt och hållet
av danskarna, och efter freden
införlivades 1721 det gottorpska
Slesvig med Danmark, varefter
hertigdömets residens flyttades
till Kiel. Vänskapen med Sverige
hade befästs genom dynastiska
giftermålsförbindelser: mellan
Adolfs dotter Kristina och Karl
IX, Fredrik III:s dotter Hedvig
Eleonora och Karl X Gustav
samt Fredrik IV och Karl XII:s
syster Hedvig Sofia. De
sistnämndas son Karl Fredrik,
”hol-steinska partiets” (se d. o.)
tronkandidat i Sverige, sökte
Rysslands stöd för sina
förlorade besittningars restitution samt
förmäldes 1725 med tsar Peter
I:s dotter, Anna. Deras son,
Karl Peter Ulrik blev genom
giftermål med Katarina av
An-halt-Zerbst rysk kejsare 1762
och föregiven stamfader för det
till 1917 regerande ryska
kejsar-huset Holstein-Gottorp-R o m a n o v. Genom det s. k.
Mageskiftet 1773 förvärvade
Danmark även det gottorpska
Holstein samt formlig rätt till det
gottorpska Slesvig i utbyte mot de
1667 Danmark tillfallna
Olden-burg och Delmenhorst, vilka
överlämnades till Fredrik August av
en annan gren av ätten. Från
honom härstammar den till 1918 i
Oldenburg regerande yngre linjen
H. — 1743 hade Fredrik Augusts
broder, Adolf Fredrik, valts till
svensk tronföljare. Han blev
stamfader för det 1751—1809 i
Sverige regerande kungliga huset
H., som utdog på manssidan 1877.
Fredrik Augusts dotter Hedvig
Elisabet Charlotta var gift med
sin kusin Karl XIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
