Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Henrik
646
Henrik, konungar av England. — Fr. v. Henrik IV. —- Henrik VII. Målningar i
National Portrait Gallery, London. — Henrik VIII. Målning av Hans Holbein d. y.
gemåler blevo den första samt den
fjärde, Anna av Kleve, förskjutna
och den andra, Anna Boleyn, och
femte, Katarina Howard,
avrättade. Hans tredje drottning, Jane
Seymour, avled efter sonen
Edvards födelse, den sjätte,.
Katarina Parr, överlevde honom. Om H.
I—VIII se i övrigt England
sp. 1064—1072.
Henrik (fr. Henri), franska
konungar. 1. H. I, f. 1008, d. 1060,
son till Robert den helige, 1027
dennes medregent, 1031 ensam
konung. H., som förde ständiga
strider med sina vasaller, avstod
1032 hertigdömet Burgund till sin
broder Robert. — 2. H. II, f. 1519,
d. 1559, son till Frans I, konung
vid dennes död 1547. Hängiven
den katolska tron samt influerad
av ätten Guise och av sin mätress
Diane de Poitiers, ville han utrota
kätteriet ur landet. Samtidigt
understödde han dock de tyska
protestanterna. Han sårades av våda
till döds vid ett tornerspel. H:s
gemål Katarina (se d. o.)
tillhörde ätten Medici. — 3. H. III, f.
1551, d. 1589, den föregzs son,
hertig av A n j o u, valdes 1573
till Polens konung, men rymde
vid sin äldre broders, Karl IX :s
död f. å. från detta land för att
i stället bestiga Frankrikes tron.
Han var medansvarig för
Barto-lomeinatten och förvärrade ss.
konung religionsstriderna genom
sin vacklande och ovärdiga
hållning. H. slöt sig slutligen till
hugenotterna (se d. o.) och lät
1588 mörda den katolska ligans
ledare Henri de Guise, då denne
till sin förmån sökt ändra
tronföljden efter H., som var den siste
av huset Valois. F. å. föll H. själv
för mördarhand. — 4. H. IV, f.
1553, d. 1610, den förste konungen
av huset Bourbon (se d. o.), 1572
konung av Navarra. H., som av
modern fick en protestantisk
uppfostran, blev 1569 en av
hugenot-ternas ledare. Hans förmälning
1572 med Margareta, Karl IX :s
av Frankrike syster, gav
anledning till Bartolomeinattens (se
d. o.) blodbad. För att rädda
livet övergick han då till
katolicismen men återvände 1576
till de mot katolska ligan
kämpande hugenotterna. 1589 av H.
III utsedd till efterträdare, blev
han ej erkänd av katolska ligan.
Trots lysande segrar, bl. a. vid
Ivry 1590, kunde H. först genom
en ny övergång till katolska tron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
