Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heliga familjen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603 Heliga romerska riket av tyska nationen—Helikon 604
av H., skarabéer (jfr Gem
sp. 1145), buros även av romerska
soldater som amuletter.
Heliga romerska riket av
tyska nationen, det fullständiga
namnet på Tysk-romerska riket.
Heligas samfund, D e H., är en
närmast efter Luthers föredöme
gjord, historiskt taget oriktig
övers, av det 3:e ledet i den
latinska lydelsen av apostoliska
trosbekännelsens 3: e artikel
(sancto’rum commu’nio). Detta
led, till vilket motsvarighet
saknas i de grekiska texterna och
som första gången uppträder i
Gallien omkr. 400, betyder näml,
ej H. utan antingen
”gemenskapen med de heliga” 1.
”delaktigheten i det heliga”. Båda
tolkningarna förekomma i gammal tid.
Dock är den förra den vanligaste,
varvid tillika ”de heliga”
övervägande fattas ss. ”helgonen”.
Luther, som återgav uttrycket
med ”die Gemeine der Heiligen”,
fattade det (efter äldre föredöme)
ss. bestämning till orden om
kyrkan och fann däri begreppet om
den av alla sannskyldiga kristna
bestående (osynliga) kyrkan.
Heliga stolen, påvestolen, det
påvliga ämbetet.
Heliga Trefaldighets
församling, se Gävle.
Helige Ande, Den helige
Ande, Guds helige Ande
etc., i judisk och kristen teologi
namn på den gudomliga Anden
(jfr Ande, sp. 410), förekommer
i G. T. endast på två yngre ställen
(Jes. 63: 10, 11; Ps. 51: 13), i de
efterkanoniska skrifterna något
oftare, för att slutligen i N. T. och
den rabbinska litteraturen
uppträda ss. teknisk term, i N. T.
dock under rik omväxling med
andra uttryck. ”Helig” betyder
härvid mestadels detsamma som
”gudomlig”, understundom har
det utpräglat etisk karaktär (jfr
Helig). I N. T. förekommer H.
ofta i obestämd form (i sv. övers.:
”helig ande”), vilket åtminstone
delvis torde sammanhänga med
att Anden alltjämt i stor
utsträckning tänktes ss. en
opersonlig kraft 1. ett slags fluidum.
Samma föreställning synes
emellertid också ligga till grund för
ett flertal av de ställen, där H.
uppträder i bestämd form (”den
helige Ande”). Andra tendera
visserligen till en åtminstone
halvt personlig uppfattning. Om
H. enl. kyrkoläran se Tr e en i g
-h e t.
Helige fadern, benämning på
påven.
Helig liga, beteckning för
flera politiska sammanslutningar
under 1500- och 1600-t., vilka
ingåtts med påvlig medverkan 1.
haft religiöst betonade syften.
Hit räknas: ligan i Cambrai (se
d. o.) ; en mot Frankrike riktad
H. av 1511 mellan påven,
Spanien, England och Venedig; ligan i
Cognac (se d. o.) ; H. i Nürnberg
1538 (en organisation mot
Schmalkaldiska förbundet) ; en
mot hugenotterna (se d. o.)
riktad H. 1584 samt två kristna
koalitioner mot Turkiet, den
första 1570 mellan påven,
Spanien, Venedig och Malta, den
andra 1684 mellan Österrike,
Polen, Venedig, Malta och senare
Ryssland.
Heligt samtal (ital. santa
con-versazione) kallas i
konsthistorien en framställning av madonnan
med barnet, omgiven av helgon,
som stundom synas samtala med
varandra men icke utföra någon
egentlig handling. H. utbildades
särskilt av de venetianska
renässansmålarna.
He’Iikon, berg i Beotien,
Grek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
