Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heemskerk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
van Heemskerk—Hegel
566
hetlig komposition och kolorit (se
ill. till Holländsk konst).
van Heemskerk [fann he’ms-],
M a a r t e n, f. 1498, d. 1574,
nederländsk målare, lärjunge till
Jan van Scorel, verksam i
Haar-lem. H. ansluter sig i allm. till
romanisterna (se d. o.). En stor
altartavla av H. finnes i
Linköpings domkyrka.
Heer [her], 0 s w a 1 d, f. 1809,
d. 1883, schweizisk paleontolog,
prof, i Zürich, utgav bl. a. viktiga
arbeten över den fossila floran i
Schweiz och polarländerna.
Heeren [he’r-], Arnold, f.
1760, d. 1842, tysk historiker,
från 1787 prof, i Göttingen. H.
var en föregångsman inom den
ekonomiska och administrativa
historieforskningen, särskilt för
antiken, samt grundade jämte
Ukert samlingen Geschichte der
europäischen Staaten.
v. Heeringen [he’r-], Josias,
f. 1850, tysk generalöverste, 1909
—13 preussisk krigsminister. Ss.
arméchef tog H. framträdande
del uti inledningsstriderna i
Lothringen aug. 1914, övertog vid
omgrupperingarna efter
Marne-slaget befälet på fronten n. om
Reims samt fick aug. 1916
befälet över kustförsvaret.
Heermann [he’r-], J o h a n n,
f. 1585, d. 1647, tysk luthersk
präst, den förnämste evangeliske
psalmdiktaren mellan Luther och
P. Gerhardt, i formellt hänseende
lärjunge av Martin Opitz. I 1819
års psalmbok finnas av hans hand
7 psalmer, däribland de allmänt
kända 77, 123, 160.
Hefai’stos, i grek. myt.
smideskonstens gud. H. hade kult
och fester, bl. a. i Aten och spec.
på ön Lemnos. Han var även den
underjordiska eldens gud och
troddes ha sin smedja i
vulkanerna på Sicilien och Lipariska
Hedvig Elisabet Charlotta. Målning av
Alexander Roslin.
öarna, där kykloperna arbetade
som hans gesäller. — II. får i
myten kärleksgudinnan Afrodite till
gemål. I Rom identifierades II.
med den gamle italiske eldguden
V u 1 c a’ n u s.
v. He’fner-A’lteneck,
Friedrich, f. 1845, d. 1904, tysk
ingenjör, 1867—90 anställd i firman
Siemens und Halske, där han
utförde viktiga konstruktioner,
bl. a. trumankaret (se
Elektriska maskiner sp. 863,
866). H. uppfann
amylacetatlam-pan. Om denna och H e f n e r
-enhet se F o t o m e t r i sp.
428.
He’gar, Friedrich, f. 1841,
schweizisk tonsättare. H., vars
produktion berör flera områden,
är i Sverige främst känd genom
körverk (Totenvolk m. fl.), vilka
med ett polyfont skrivsätt förena
starkt dramatiska effekter.
He’gel. 1. Friedrich II., f.
1770, d. 1S31, tysk filosof, prof, i
Jena 1805, Heidelberg 1816 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
