Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Guldalen—Guldbaggar
100
De viktigaste guldproduktionsländernas avkastning.
(Ton per år, medeltal.)
Ar. 1851—1860 Syd-Afrika. För. Stat. Australien. Ryssland. Andra länder. Summa.
83 76 26 15 200
1861—1865 — 67 78 24 16 185
1866—1870 — 76 74 30 15 195
1871—1875 — 60 63 33 18 174
1876—1880 — 64 45 40 23 172
1881—1885 — , 48 43 35 29 155
1886—1890 10 56 48 36 20 170
1891—1895 53 63 68 35 26 245
1896—1900 80 98 95 34 80 387
1901—1905 95 120 127 35 108 485
1906—1910 236 143 110 43 120 652
1911—1915 291 142 78 43 137 691
1916—1920 269 107 46 — 174 586
1921 253 75 28 1 139 496
1922 218 74 28 ö 155 480
1923 284 77 24 — 146 531
75 producerades lika mycket G.
som under tiden 1500—1850. I
Amerika ha jämte Kalifornien
(numera huvudsaki. bergguld i
kvartsgångar, bl. a. Mother lode)
även Colorado
(guldtelluridgång-ar, bl. a. Cripple Creek), Nevada
(gångförekomster, bl. a.
Com-stock lode), Syd-Dakota och Utah
framträtt som stora
guldproducenter. I Alaska upptäcktes 1897
—98 stora vaskmalmsfyndigheter
i Yukonfloden; 1896 upptäcktes
på den kanadensiska sidan det
ytterst givande men snart
uttömda Klondykefältet. I Australien
började produktionen i Victoria
(Bendigo, sadelgångar i
antikli-naltopparna av veckade siluriska
sandstenar, dessutom
vaskmalms-förekomster) och Nya Syd-Wales
och upptogs snart även i
Queensland (Mount Morgan, koppar- och
guldhaltig svavelkis) och på Nya
Zeeland. Produktionen sjönk
Guldbaggar. Cetonia aurata. Längd 16—
22 mm.
kraftigt på 1880-t., då
vask-malmsfyndigheterna började bli
uttömda, men steg åter, sedan
fyndigheterna i Väst-Australien
(Kalgoorlie, kvartsgångar)
börjat bearbetas på 1890-t.
Guldproduktionen i Sibirien har på senare
tid nedgått till en obetydlighet.
Den viktigaste producenten är
numera Syd-Afrika, vars produktion
med ett avbrott under boerkriget
varit i kraftigt stigande. G.
er-hålles här från de visserligen ej
särskilt guldrika men desto mera
vidsträckta fyndigheterna i
Transvaal (Witwatersrand,
konglomeratlager), upptäckta 1886,
där brytning numera försiggår på
mycket betydande djup.
Guldalen, se Gula e 1 v.
Guldbad, fotografiskt tonbad
(se Fotografi sp. 420),
innehållande guldsalt.
Guldbaggar, Ceto’nia, ett
släkte metallskimrande
Blad-horningar med föga kullrig
kropp och dennas bakre spets ej
täckt av täckvingarna. G. kunna
flyga utan att täckvingarna
utbredas. Larverna likna
ollonborrarnas men ha kortare ben. I
Sverige finnas 3 arter. Vanligast
är Cetonia awa’ta, som är ovan
guldgrön, ofta kopparglänsaude,
med vita tvärlinjer på
täckving
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
