Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gula elv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Gulbransson—Guld
96
efter uppträdande i Bayreuth som
Brynhild i Nibelungenr ingen
(1896) europeiskt rykte. Talrika
gästspel i Sverige,
avskedskon-sert i Sthlm 1923.
Gulbransson, O 1 a f, f. 1873,
norsk skämttecknare, 1902-—23
verksam i Simplicissimus (se d.
o.), till vars främsta krafter han
hört. Hans karikatyrer äro
utförda i en energisk, starkt förenklad
linjestil och utmärka sig för en
ofta drastisk satir.
Gulbär, avignonbär 1.
grenetter, de omogna
frukterna av flera Rha’mnus-axter,
användas till gulfärgning av tyg,
läder och papper.
Guld, ett sedan äldsta tider
bekant och uppskattat metalliskt
grundämne med atomvikten
197,2. Atomtecken Au (av lat.
au’rum, guld). G. är den enda
metall, som i fast tillstånd har
gul färg. Bladguld är i
genomfallande ljus grönt. G., som i
finfördelat tillstånd utfälles ur
lösningar, är vanl. i
genomfallande ljus blått, i reflekterat brunt.
Sker utfällningen i mycket
utspädda lösningar, erhållas
purpurröda lösningar av kolloidalt
G. En fast lösning av kolloidalt
G. i tennsyra utgör C a s s i u s’
guldpurpur, som användes
till porslinsmålning. G. är den
mest smidbara av alla metaller
och kan uthamras till blad av
endast 712000 mm:s tjocklek
(bladguld). G. är mjukare än silver
och hårdare än tenn. Genom
tillsats av andra metaller, i
synnerhet vismut och bly, nedsättes
smidbarheten betydligt, under det
att hårdheten ökas. Smältpunkt
1,063°. Spec. v. i gjutet tillstånd
19,29—19,37. Till mynt och
guldsmedsarbeten användes ej rent G.
utan G. legerat med koppar. G.
hör till de ädla metallerna. Det
förändras icke i luften och
angri-pes icke av utspädda 1.
koncentrerade syror 1. alkalier. Däremot är
det lösligt i vätskor, som avskilja
fri klor, ss. kungsvatten. I sina
kemiska föreningar är G. en- 1.
trevärt. De envärda föreningarna
kallas a u r o de trevärda aur
i-föreningar. G. bildar två
obeständiga oxider, Au20 och Au2O3,
och två hydroxider, Au (OH) och
Au(0H)3. Anhydriden av den
trevärda hydroxiden har sura
egenskaper och bildar salter, au r a
-ter. Den viktigaste föreningen
är guldklorvätesyra HAuC14, som
erhålles genom upplösning av G.
i kungsvatten. Den är en komplex
syra, som i vattenlösning
disso-cieras i väte-ioner och negativa
AuCl4-ioner. Den kan med baser
bilda salter; viktigast är
natri-umguldklorid, NaAuCl4 -j- 2H2O,
vilket användes ss. toningsmedel
inom fotografin. Vid svag
upphettning av guldklorvätesyran
bildas guldklorid, AuC13. Genom
ytterligare uppvärmning av
klo-riden erhålles guldklorur, AuCl,
ett gulvitt, i vatten olösligt
pulver. G. har stor benägenhet att i
sina kemiska föreningar uppträda
ss. komponent i komplexa ioner,
ss. i föreningarna
guldcyanväte-syra, HAuCy2, och
guldtiosvavel-syra, H3Au(S2O3)3.
Alkalisalter-na av guldcyanvätesyran
användas vid galvanisk förgyllning. —
Förekomst. G. uppträder dels
gediget, mer 1. mindre legerat
med silver, dels i form av
guld-tellurmineral. I fast klyft
(bergguld) anträffas det
gedigna G. oftast i kvartsgångar,
stundom i för blotta ögat
osynliga korn, men kan även
uppträda i sulfidmineral, t. ex.
sva-velkis. G. anträffas som v a s k
-guld i de lösa jordlager, som
uppstått vid de guldförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
