Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvfogde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Gruvfogde—Gruvgården-Fors järnväg
34
varvid man kvarlämnar ett c:a 3
m. tjockt tak. Detta nedskjutes
därefter, och malmen utdrages
vid ändan av den ofta förtimrade
orten, som successivt nedskjutes,
under det brytningen fortskrider
från malmgränsen mot
rullschak-ten. Vid blockrasbrytning
genomkorsas malmen av ett
system orter, och de mellan orterna
kvarstående pelarna nedskjutas
successivt. Vid rasbrytning är
sprängämnesåtgången mycket
liten, emedan berget vid raset
krossas av sig självt.
Arbetsrummen bli emellertid
otillgängliga efter brytningen. —
Bergtransport. Alla kommunikationer
i horisontal led ske i gruvorna i
gångar, orter, sprängda i
berget. Stoll 1. dagort är en ort,
som med ena ändan utmynnar i
dagen. En tunnel mynnar med
båda ändarna i dagen. I lossnigt
berg inbyggas orterna med
timmerbockar (sådana ”bockorter”
byggas ofta även i lösbrutet
berg 1. fyllnadsberg) 1. muras
med slaggtegel o. d. I vertikal
led sker kommunikationen
genom schakt. I r u 11 s c h a k t
och störtschakt nedstörtas
berget löst, och förbindelserna
med arbetsrummen måste i
rull-schakten uppehållas medelst en
med timmer avskild avdelning.
Uppfordringsschakten
äro avdelade i rum för hissar,
stegväg, rörledningar o. d. Enär
bergtransporten utgör en mycket
betydande del av gruvarbetet,
söker man göra den så billig som
möjligt och undviker helst
lastning för hand, ”berghävning”.
Från rullschakt 1. magasin
tappas berget direkt i vagnar, som
i större gruvor medelst (vanl.
elektriskt 1. luftdrivna)
lokomotiv köras fram till
uppfordrings-schaktet. Vagnarna tömmas där i
särskilda
bergtransportanordningar, ”hundar” och ”skips”, 1.
inskjutas i hisskorgar’ och
uppfordras medelst vanl. elektriska
gruvspel (se Spel). — Enär
vattentilloppet i gruvorna oftast
är betydligt, måste
vattenuppfordringen ombesörjas av
drift-säkra pumpar, vanl. kolvpumpar.
— Ventilationen sker i de
gasrika kolgruvorna enl. ett
omsorgsfullt genomfört system med
fläktar, luftslussar o. d. I våra
malmgruvor är i regel den
naturliga ventilationen genom schakt
och stollar tillräcklig och
upp-hjälpes dessutom genom den
tryckluft, som tillföres
borrmaskinerna. — Belysning. I
Sverige upplysas arbetsrummen
medelst acetylenlampor, som
medföras av varje arbetare. Större
ut-fraktsorter och schaktbroarna
förses oftast med elektrisk
belysning. I kolgruvor, där en bart
brinnande låga kan antända
explosiva gasblandningar 1.
koldamm, användas
säkerhets-lampor, av vilka den äldsta
typen konstruerades av D a v y.
Lågan omges i dessa av ett nät
av metalltråd, som hindrar en i
lampan inträffad explosion att
fortplanta sig till omgivningen.
Gruvfogde, tjänsteman vid
gruva, som har närmaste tillsyn
över arbetet.
Gruvgas, se Kolväten.
Gruvgården—Fors järnväg
(G. F. J.), normalspårig, 17,2
km. lång järnväg mellan
Gruvgården i Garpenbergs skn och
Fors å statsbanelinjen Krylbo—
Ljusdal. Äldsta delen
(Garpen-berg—Fors järnväg) öppnades
för allm. trafik 1905, delen
Gar-penberg—Gruvgården 1908. Äges
av Gruvgården—Fors järnvägs
a. b., Dala Finnhyttan.
2. - L ex. V. Tr. 22. 9. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
