Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripenhielm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1569
Gripenhielm—Gripsholm
1570
lade av en aristokratisk
skönhets-dyrkan och en avgjort
antidemokratisk åskådning, framför allt
förhärligat striden, äran och den
manliga resignationen. G. har
ivrigt hävdat svenskhetens sak i
Finland. Han deltog i 1918 års
frihetskrig (Under fanan, 1918)
och har (Efter striden, 1923)
tolkat sin beklämning över de
finländska förhållandena efter
kriget.
Gripenhielm, Edmund, eg.
Figrelius, f. 1622, d. 1675,
frih., riksråd, utsågs 1660 till
Karl XI :s lärare.
Gripenstedt, Johan
August, f. 1813, d. 1874, statsman,
av en 1717 adlad ätt, frih. 1860.
Officer till 1846, gjorde han sitt
inträde i politiken vid
ståndsriksdagen 1840—41, blev snart en
av de främsta talarna på den
mo-derat-liberala sidan och
trettiofyraårig konsultativt statsråd i
ministären Sparre 1848. G. stödde
kraftigt arbetet på
representationsreform men ägnade sig
främst åt den ekonomiska
politiken och tilldelades 1856
finansministerportföljen. G. förordade
statens ledning av
järnvägsväsen-det och grundandet av ett
stats-banenät. Sin tids mest orubbliga
och optimistiska förespråkare för
frihandelspolitiken, lyckades han
trots motstånd från riksdagen
genomföra lindringar och
avskrivningar av tullar, in- och
utförselförbud samt handelsfördrag,
främst med Frankrike, varmed
vår kortvariga frihandelsregim
inleddes. G. var den kraftigaste
motståndaren till Karl XV: s för
freden vådliga danska alliansplan
av 1863. Avgick 1866 på grund av
sjuklighet och var 1867—73 led.
av A. K.
Griphuvud, se G r i p.
Gripisspå (”Gripers spådom”),
50. — L e x. IV. Tr. 28. 5. 24.
J. A. Gripenstedt. Samtida stålstick,
eddadikt i fornyrdislag. G. inleder
i Codex regius raden av dikter om
volsungarna och skildrar, väsentl.
i form av samtal mellan Sigurd
Fafnesbane och hans morbror
Griper, Sigurds kommande öden.
G. anses tillhöra Eddans yngsta,
poetiskt obetydligaste dikter.
Gripsholm, kungligt slott och
kungsladugård i Kärnbo skn,
Södermani. 1., på en holme i
Mälaren invid Mariefred. Godset G.,
som bär namn efter sin
grundläg-gare Bo Jonsson (Grip), inlöstes
från hans arvingar till kronan av
drottning Margareta och var
under 1400-t. huvudgård i ett
län. 1498—1526 disponerades G.
av ett kartusiankloster, Mariae
pacis (se Mariefred). — Av
det medeltida slottet finnas delar
kvar i det fyrkantiga tornet
(”kronköket”) och längorna
där-intill vid yttre borggården (i övre
vänstra hörnet på planen, se
Borg sp. 321). 1537 grundläde
Gustav Vasa det nya, till kunga
-residens avsedda slottet, i
sex-kant omslutande en inre
borggård och försett med fyra runda
hörntorn, Griptornet,
Teatertornet, Vasatornet och Fängelsetor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
