Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1517
Grekland
1518
av flera bergskedjor. De högsta
topparna i G. äro Olympos (2,985
m.) och Parnassos (2,459 m.).
Även Trakien och Makedonien äro
uppfyllda av bergskedjor, vilka
dock ej nå mer än obetydligt över
2,000 m. G. har en mängd floder,
som i allm. äro ganska
obetydliga och delvis torka ut under de
torra somrarna. Maritza, Struma
och Var dar genomflyta delvis
grekiskt område. Helt och hållet
inom G. flyta Vistritza, Peneios
(Salamvrias) och Sperkeios åt ö.,
Arta och Akeloos (Aspropotamos)
åt v., samt på Peloponnesos
Euro-tas, Pamisos och Alfeios. De
största insjöarna äro Trikonis,
Takyno och Janinasjön. Endast
1/5 av hela landets yta är
odlingsbar. — Klimat. Liksom
övriga länder kring Medelhavet har
G., särskilt de sydligare delarna,
ett mycket milt klimat. G. s. om
41° n. br. tillhör den subtropiska
zonen. Den största olägenheten är
de mycket torra och heta
somrarna. Nederbörden är något större i
v. än i de ö. delarna.
Medeltemperaturen i Aten är 23°,6 C. —
Växt- och djurvärld se
Medelhavsländerna. — De
viktigaste städerna äro huvudstaden
Aten, Saloniki, Pireus och Patras.
— Befolkningen utgöres till
största delen av greker (se d. o.).
Inom landet finnas flera
folkminoriteter (särskilt albaner och
bulgarer). — Näringar.
Fruktodling och åkerbruk äro
huvudnäringar. Dock måste stora
mängder spannmål införas. De
förnämsta produkterna äro
korinter, landets främsta exportvara,
oliver, fikon, tobak; sädesslagen
äro vete, korn, råg och majs. I
bergstrakterna brytas zink, bly,
smärgel (på Naxos), koppar,
magnesit och framför allt
marmor. Näst korinter äro mineralen
landets viktigaste exportvara.
Industrin är föga utvecklad, så att
fabriksalster måste införas i stor
mängd. En viktig näring är
sjöfarten. Det största
handelsutbytet äger rum med Storbritannien,
För. Stat., Tyskland och Italien.
Handelsomsättning (mill. pund sterl.).
1917 1918 1919 1920 1921
Import 8,s 29,» 62,3 85,2 69,o
Export 4,5 11,9 29,i 26,s 37,9
Varuutbytet med olika länder 1921
(mill. drakmer).
Imp. Exp.
Storbritannien........... 293,s 201,i
För. Stat................. 393,3 174,g
Tyskland...................83,s 139,9
Italien....................155.s 52,?
Frankrike................. 134,9 29,?
Egypten.....................54.? 66,s
Sverige....................10,3 0,»
Viktigaste importvaror 1921
(mill. drakmer).
Åkerbruksprodukter.................511,9
Textilier, garn................351,i
Malmer och metaller.............76,o
Medicinska och kemiska produkter . 105,9
Klädesvaror etc................. . 101,o
Hudar, skinn etc................57,s
Trävaror........................55,4
Viktigaste exportvaror 1921
(mill. drakmer).
Åkerbruksprodukter.................. 683,i
Oljor........................... . 69,5
Textilier, garn....................45,3
Viner och sprit...................31,i
Animala födoämnen.................29,s
Medicinska och kemiska produkter . 28,4
Malmer och metaller.................3,»
— Kommunikationer. Det finns
omkr. 8,000 km. landsvägar i G.
Järnvägar, öppna för trafik 1920,
uppgingo till en längd av 2,370
km. De viktigaste linjerna äro
helleniska järnvägen: Pireus—
Aten—Peloponnesos; tessaliska
järnvägen: Aten—Pireus;
attiska järnvägen; n.v. järnvägen:
Saloniki—Gevgheli; Saloniki—
Monastir(—Belgrad); Saloniki—
Dedeagatj (—Konstantinopel, och
Sofia över Kula). Sjöfarten,
särskilt mellan öarna, är livlig. Av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
