Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gravarne och Bäckevik ... - Gravitation - Gravitationspotential - Gravkapell - Gravkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1463
Graversfors—Gravkor
1464
medaljer, gemmer). Under 1800-t.
har den manuella tekniken
trängts undan av olika slags
gra-veringsmaskiner (se
Guillo-chering, Reducering).
Graversfors, järnverk med
masugnar i Kvillinge skn,
öster-götl. 1. Äges jämte ett vid G.
beläget stenhuggeri och -sliperi av
Boxholms a. b.
Graves [gravv], vindistrikt i
dep. Gironde, Frankrike.
Gravesend [grejvsend], stad i
grevskapet Kent, England, på
Thames’ h. strand, 38 km.
nedanför London. Mittemot G., vid
Tilbury, ligga de yttersta, till
Londons hamn hörande dockorna.
28,000 inv.
Gravgods, sammanfattande
benämning på i en grav nedlagda
föremål. Jfr Gravskick.
Gravi’d (lat. gra’ vida),
havande. — Gravidite’t (lat.
gravi’ ditas), se
Havandeskap.
Gravi’grada, se X e n a r th r a.
Gravitatio’n (fr. gravitation,
av lat. gra’vis, tung). Med
utgångspunkt från de Keplerska
lagarna (se K e p 1 e r) uppställde
Ne wt on omkr. 1690 den
allmänna gravitationslagen,
enl. vilken två materiella kroppar
i världsrymden draga varandra
till sig med en kraft, som är
proportionell mot produkten av
deras massor (m, och m2) och
omvänt proportionell mot kvadraten
på deras avstånd (a) : kraften
— j- \z __Den i formeln
m-aa
gående
gravitationskon-s t a n t e n, k, är = 6,682 X 10-8
C. G. S.-enheter. — Ur Newtons
gravitationslag kunna de
keplerska lagarna i sin tur härledas,
om man förutsätter, att endast
solen och den betraktade planeten
inverka på varandra, och således
bortser från de andra planeternas
”störingar”. Likaså förklarar
gravitationslagen
tidvattensfeno-menet, kometers och meteorers
rörelser kring solen, månarnas
rörelser kring sina planeter och
dubbelstjärnornas kring
varandra. Tyngdkraften är
den av jorden på kroppar vid dess
yta utövade G. Den härigenom
framkallade accelerationen (g)
vid fritt fall är ungefär 981
cm./sek.3. Gravitationslagens
giltighet även för kroppar av mindre
dimensioner påvisades först av
C a v e n d i s h. — Så noggrant än
himlakropparnas banor låta sig
beräknas med hjälp av Newtons
gravitationsteori, förefinnas dock
en del oregelbundenheter, som ej
av denna teori låta sig förklaras.
Av dessa avvikelser är Merkurius’
(se d. o.) perihelierörelse den
viktigaste. Man har sökt förklara
denna med antagandet, att en
eller flera planetei’ skulle finnas
mellan solen och Merkurius, men
det har aldrig lyckats att med
säkerhet observera någon dylik
himlakropp. Genom Einsteins
allmänna
relativitets-teori (se
Relativitets-teori) har en ny förklaring
givits på
gravitationsföreteel-serna.
Gravitatio’nspotentia’l, se
Potential.
Gravkapell, se Gravkor.
Gravkor 1. gravkapell är
en med kyrkan sammanbyggd 1.
också helt självständig byggnad,
uppförd som familjegrav av
någon stormanssläkt. G. funnos
redan under medeltiden i Sverige
(t. ex. de s. k. Ragvald
Knapphöv-des och Magnus Nilssons gravkor
vid Vreta klosterkyrka) men
ble-vo framför allt vanliga under
1600-t. Vanl. nedsattes de ofta
rikt utstyrda kistorna i G:s
käl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
