Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granlund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1453
Granlund—Grant
1454
kvarts, ävensom i underordnad
mängd glimmer, hornblände 1.
pyroxen, efter vilka olika
varie-teter uppkallas, t. ex.
biotitgra-nit (den allmännaste),
hornblän-degranit, augitgranit,
muskovit-granit m. fl. Stundom förekomma
i G. magnetit, apatit, zirkon,
tita-nit. Tillfälliga beståndsdelar äro
turmalin, granat, cordierit.
Kemiskt särskiljer man två typer,
al kaligranit, där
huvudmängden av fältspaten är
orto-klas, mikroklin 1. albit, och
alkalikalkgraniter med
mer plagioklas än alkalifältspat.
De svenska granittyperna
benämnas efter förekomstorten.
Stockholms- och Bohuslänsgraniterna
äro småkorniga, något porfyriska,
rödgråa 1. gråa, Uppsala- och
Salagraniterna medelgrova, gråa,
Fellingsbro- och
Karlshamnsgra-niterna grövre, röda, porfyriska,
Filipstadsgranit medelgrov,
vio-lettgrå, ofta porfyrisk,
Växjögra-nit röd 1. grå, medelgrov,
jämn-kornig, Järnagranit (Dalarna)
violettgrå medelgrov
hornblände-granit, Rävsundsgranit
(Jämtland, Ångermanland,
Västerbotten) grov, röd, porfyrisk. — Med
G. i teknisk bemärkelse förstås
såväl G. som gnejs och leptit;
”svart G.” är diabas 1. diorit.
— Granitpor fyr, porfyrisk
bergart med strökorn av fältspat
och kvarts i granitisk
grundmassa. — Den mot G. svarande
ytbergarten kallas liparit 1.
kvartsporfyr (se d. o.).
Granlund, M a g n u s, f. omkr.
1700, dödsår okänt, träskulptör,
lärjunge till Burchardt Precht,
utförde i dennes yppiga
barockstil en mängd altaruppsatser och
predikstolar i uppländska kyrkor
på 1740—60-t.
Grannelagsrätt, de
rättsregler, som gälla emellan grannar
Ulysses Grant. Stick av W. Sartain.
beträffande rågång, stängsel,
vat-tenavledning o. d.
Gran Paradi’so, se Gr a j iska
Alperna.
Gran Sa’sso dTtaTia, se
A b r u z z e r n a.
Gransholm, finpappersbruk,
kuvertfäbrik, boktryckeri och
-binderi i öja skn, Kronob. 1.
Bruket anlagt 1790. Äges av
Grans-holms a. b., Gämla, grundat 1901.
Gransångare, se L ö v s å n g
-a r s 1 ä k tet.
Grant [grant 1. grænt]. 1.
U1 y s s e s S i m p s o n G., f.
1822, d. 1885, nordamerikansk
president och general, gjorde en
snabb karriär i nordamerikanska
inbördeskriget och blev mars 1864
nordstaternas högste befälhavare.
G:s främsta bedrifter voro segern
vid Chattanooga, erövringen av
Richmond och instängningen av
Lees armé. Efter kriget
framträdde G. som republikansk
politiker och var president 1869—77.
Under hans regering fingo
negrerna politiska rättigheter 1870.
G:s släpphänthet mot
partikorruptionen väckte missnöje. —- 2.
James Augustus G., f.
1827, d. 1892, brittisk
upptäcktsresande, utforskade 1861—63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
