Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granatkastare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1445
Granatkastare—Granatmineral
1446
plosion. G: s främre del spränges
då sönder, och den återstående
hylsan verkar som ett slags
mör-sare för rundkulorna, som
utskjutas i form av en
krevad-k o n. G., som användes mot
oskyddade, levande mål, var vid
världskrigets början det lätta
fältartilleriets huvudprojektil
men har numera i mycket stor
omfattning ersatts av granater
med ögonblickligt verkande
ned-slagsrör. —
Brisansgra-natkartescher förekommo
i vissa länder till lätt
fältartilleri; de äro avsedda att förena
verkan av granat och G.
Grana’tkastare, enl. svensk
militär terminologi namn på olika
slag av närstridskastpjäser, mot-
Vingprojektil.
svarande ty. Minenwerfer
(minkastare), fr. mortier och eng.
mörtar (mörsare). Enär
projektilerna vid skottlossningen i G.
äro utsatta för mindre
påfrestningar än projektiler av
motsvarande vikter vid vanliga
artilleri-pjäser, kunna G:s projektiler
göras mindre hållfasta och i stället
förses med större
sprängladdningar. Under världskriget
konstruerades G. efter två olika principer;
samtliga äro
framladdningspjä-ser. De tyska, som delvis funnos
före kriget för
belägringsända-mål, voro försedda med
eldrörs-rekyl samt refflade; hela
projektilen nedföres i loppet. De franska
saknade eldrörsrekyl;
projektilerna ha ett skaft i bakre ändan.
Endast skaftet kan införas i
eldröret, den för projektilens
styrning i luften erforderliga rota-
Stokes’ granatkastare.
tionen erhålles genom snedställda
vingar pä projektilen.
Småningom standardiserades tre typer,
lätta, medeltunga och tunga,
skjutande granater från 5—100
kg:s vikt. Skjutavstånden ökades
slutligen till 2,000 å 2,400 m. För
att kunna använda G. även under
rörliga operationer
konstruerades på ententesidan S t o k e s’ G.,
i Sverige införd under benämning
lätt G., vilken med en pjäsvikt
av c:a 50 kg. kan avge snabbeld
med 3,5 kg:s projektiler på
avstånd upp till 1,700 å 1,800 m.
Grana’tmineral, en grupp
dub-belsilikat enl. den generella
for-11 lil II
meln R3R2(SiO4)3, där R kan
vara kalcium, magnesium, järn 1.
m
mangan, R aluminium, järn 1.
krom. G. förekomma som (i allm.
väl utbildade) reguljära
kristaller (vanl. ikositetraeder och
romb-dodekaeder 1. kombinationer dem
emellan). Färgen varierar med
sammansättningen. — Kalk-ler-
Fransk lätt granatkastare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
