Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gothus - Gotik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1395
Gothus—Gotik
1396
Gothem. Kyrkan och kastalen.
Go’thus, latiniserad form av
götisk, tillnamn, som burits
av flera prästmän från Götaland.
Goti’k, go’tisk stil, kallas
den konststil, som härskade under
medeltidens senare skede. Namnet
uppkom under renässansen i
Italien som smädenamn på den
föregående periodens byggnadsstil,
som ansågs som ett verk av
goterna. — G. uppstod i
Nord-Frankrike omkr. 1140 (se
Fransk konst sp. 568) och
spred sig därifrån till det övriga
Europa; i avlägsnare länder
dröjde dess genombrott längre, i
Sverige till 1200-t :s slut. Den
härskade till renässansens inbrott,
som i vissa länder och inom vissa
konstarter skedde redan omkr.
1400, i andra först ett stycke in
på 1500-t. — Stilens utveckling
är främst knuten till
kyrkoarki-tekturen och betingad av
konstruktiva skäl. Systemets bärande
element äro ribbvalvet (se
Valv), spetsbågen (se Båge)
— efter vilken stilen stundom
kallas spetsbågsstil — och
strävsystemet med strävpelare
och strävbågar (se dessa ord).
Valvens spetsbågsform gav
möjlighet att övertäcka även icke
kvadratiska rum, och ribborna
avlastade valvtrycket på
bestämda punkter av yttermuren,
som där förstärktes med
strävpelare, till vilka trycket från
mittskeppets valv överfördes
genom strävbågar (jfr bilden). Till
följd härav kunde de mellan
strävpelarna liggande partierna
av väggarna upplösas i de för G.
karaktäristiska väldiga fönstren
(se d. o.). I det dekorativa
uppvisar G. en stor formrikedom.
Naturalistiska växtformer
omväxla med arkitektoniska
element, småtorn (f i a 1 e r, se d. o.)
och gavlar (v i m p e r g e r, se d.
o.), prydda av krabbor och
korsblommor (se dessa ord),
varjämte en rikedom av
figurskulpturer pryder portaler och
fasader. F. ö. uppvisar den
gotiska arkitekturen i olika länder
och under olika perioder en
rad skiftande faser (jfr
Byggnadskonst sp. 845—
849). — Även inom skulptur och
måleri framträder G. som en
särpräglad stil (jfr
Bildhuggar-konst sp. 1526—1528 och
Målarkonst). Konsthantverket
reproducerar i mindre skala
arkitekturens former, bl. a. inom mö-
Gotiskt strävsysteni,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
