Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glödstrumpa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1335
Gnejs—Gnom
1336
f. 1760, d. 1831, preussisk
fältmarskalk, deltog i krigen mot
Napoleon 1806—07, 1813—14 och
1815, i de båda senare som
Blü-chers stabschef. Hans överlägsna
planläggningskonst
kompletterade dennes handlingskraft och
bidrog kraftigt till den slutliga
framgången under dessa fälttåg.
Gnejs, tydligt kristalliniska,
skiffriga bergarter, vilkas
mineralsammansättning är rätt
växlande. Väsentliga beståndsdelar
äro fältspat, kvarts, glimmer
samt ofta hornblände. Genom
tillkomst av andra mineral, ss.
granat, klorit, turmalin, kordierit,
sillimanit, grafit etc. uppkomma
olika arter, t. ex. granatgnejs,
sillimanitgnejs m. fl. G. bildas
genom metamorfos antingen av
eruptiva bergarter, ortognejs,
1. av sedimentära, p ar a g n e j s.
I Sverige finnas stora
gnejsområden. I s.v. delen av landet från
Skåne och upp genom Värmland
och in i Norge sträcker sig ett
område huvudsaki. uppbyggt av
j ä r n g n e j s, en rödgrå G., som
innehåller hampfröstora korn av
magnetit. Berggrunden i
Södermanland utgöres av röda 1. grå
granat-cordieritgnejser.
Kusttrakterna vid Bottniska viken från n.
Uppland till Medelpad,
Västerbotten samt stora delar av
Norrbotten och Lappland bestå av G.
Gne’sen, po. Gniezno, stad i
dep. Poznan, Polen. Gotisk
domkyrka av tegel, ombyggd på
1700-t. 26,000 inv. — G. blev
ärkebiskopssäte på 1000-t. och var
till 1320 de polska konungarnas
kröningsstad. Den
romerskkatolska kyrkans i Polen
överhuvud, som residerar i Posen, bär
titeln ärkeprimas av
Posen-Gnesen. G. tillhörde Preussen
1793—1807 och 1814—1919.
Gnesta, municipalsamhälle i
Frustuna skn, Södermanl. 1., vid
V. stambanan och Klemmingen
—Sillens dalgång. 1,390 inv.
Gne’tum, ett släkte
gymno-spermer, omfattande träd, buskar
och lianer, med breda,
fjädernerviga blad. Blommorna äro
krans-ställda i ax, fröna stenfruktlika.
C:a 20 arter i tropikerna.
Gniezno [gnjä’§nå], se
Gne-sen.
Gnila Lipa, vänsterbiflod till
Dnjestr i ö. Galizien, bekant från
strider under världskriget (se
Galizien).
Gnistan, ett i Göteborg 1878
efter förebild av sällskapet Idun
i Sthlm bildat sällskap med
uppgift att sammanföra författare,
vetenskapsmän, konstnärer och
konstälskare. G. har även
anordnat flera offentliga
konstutställningar och tagit initiativet till
utställningsbyggnaden Valand.
Gnistindu’ktor, se
Induk-t o r i u m.
Gnistsläckare 1. gn i s t ■
f å n g a r e, apparat, som hindrar
glödande bränslepartiklar att
utkastas ur skorstenen från
ång-panneeldstäder med starkt drag
(t. ex. lokomotiveldstäder). Allt
efter bränslets beskaffenhet
består G. av ett nät 1. galler, som
uppfångar partiklarna, 1. av
någon anordning, som förändrar
rökgasernas rörelseriktning, så
att gnistorna slå mot en yta,
varvid de sönderslås och falla
ned i sotskåpet 1. ock i
finfördelad och därför mera ofarlig form
kastas ut i skorstenen. En fullt
effektiv G., som ej avsevärt
försämrar draget i eldstaden, har
hittills ej konstruerats.
Gnisttelegraf, se
Telegrafi.
Gnoding, se
Knorrhan-fiskar.
Gnom [gnåm], tänkespråk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
