Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glastillverkning - Glasunov, Aleksandr Konstantinovitj - Glasvingefjärilar - Glasyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1311
Glasunov—Glasyr
1312
Poppelglasvinge, en i s. och mell.
Sverige vanlig glasvingefjäril.
ning på glas tillgår så, att den
finpulveriserade emaljen utröres
med lämpligt bindemedel och.
läg-ges pä ett ofärgat glas, som
därefter torkas och brännes i
muffel-ugn. Glaset blir genomskinligt
från endast ena sidan. F i 1 i
-granglas framställes av
olikfärgade 1. ogenomskinliga
glastrådar, som hoparbetas till
buntar, omgivna av vitt glas.
Buntarna arbetas ut till flata
stänger, av vilka allehanda föremål
förfärdigas. Millefioriglas
framställes på liknande sätt av
färgade glastrådar, som arbetas
i form av blommor. — Glasets
efterbehandling och dekorering.
Slipning användes dels för
att göra ytan jämn, dels för att
ge glasföremål en viss relief.
Den omfattar råslipning,
klar-slipning och polering. Vid
tillverkning av slipade
kristallföremål sker råslipningen med
roterande stålskivor, klarslipningen
med kopparskivor och poleringen
med träskivor. Slipningsarbetet
förenklas, om föremålen först
ges en grov form genom pressning.
Sker slipningen så djupt, att
glasets glänsande ytterskikt
avlägsnas, benämnes den gravering.
Denna utföres på fri hand med
roterande kopparskivor, smärgel
och olja. Mattering och
etsning. En matt yta åstadkommes
vanl. med sandbläster, varvid
vissa partier av glaset kunna
skyddas genom påläggning av
schabloner. Utsättes glaset för
fluorvätegas, utlöser denna en del
kiselsyra, under det en del andra
beståndsdelar bilda fluorider,
som avsätta sig i små kristaller
och ge glaset det matta utseendet.
Denna ”mattetsning” ger bästa
resultatet på blyglas. Etsar man
däremot med fluorvätesyra
(flytande), uppstår ingen
kristallbildning, utan glaset blir klart
(”klaretsning”).
Glasu’nov, Aleksandr
Kon st an t in o vi t j, f. 1865,
rysk tonsättare, har skrivit åtta
symfonier, ett flertal andra
orkesterverk, kammarmusik, sånger
samt åtskilliga baletter.
Glasvingefjärilar,
Aegeriae-mo’rpha, en grupp om steklar och
tvåvingar påminnande
Fjärilar med glasklara, endast i
kanterna och fläckvis på
framvingar-na fjällbeklädda vingar.
Bakkroppen är lång, smärt och vanl.
blå-svart med ljusare tvärband. De
gulvita larverna leva ofta flera
år i stammar av träd och örter
(asp, poppel, vinbärs- och
hallonbuskar m. m.).
Glasy’r (fr. glagure, av glace,
spegel), lättsmält glasfluss, som
anbringas på porslin och lergods
för att ge detta en hård, slät
och för vatten ogenomtränglig
yta. Till G. användas sand,
kaolin, krita, fältspat, glas och
koksalt, vartill stundom fogas
metalloxider, som dels sänka
smältpunkten (t. ex. glete,
använd i blyglasyr för lergods),
dels ge G. olika färg. Vid
glase-ring sammansmältas
ingredienserna i lämpliga proportioner.
Smältan males och slammas med
vatten, och föremålen bestrykas
därmed 1. neddoppas däri,
varefter de brännas, så att G.
smälter. På simpelt lergods brukar
man före bränningen endast sikta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
