Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glaskonst - Glaskopf - Glaskropp - Glasmosaik - Glasmålning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1303
Glaskopf—Glasmålning
1304
Glasmålning. Fr. v. Profet. Detalj av fönster i domkyrkan i Augsburg. 1000-t:s
mitt. — Fönster i kyrkan i Ambierlé. Fransk sengotik. — Kabinettsglas.
Nümberg-arbete 1598.
gel med graverad ornering, som
enkla bruksföremål f. n. i
konstnärligt avseende är den förnämsta
i världen. Äran härav tillkommer
i främsta rummet konstnärerna
S. Gate och E. Hald (se dessa).
Gla’skopf (ty., glashuvud),
benämning på olika oxidmalmer,
som förekomma i hårda, rundade,
klot-, njur- 1. druvformiga
stycken med glänsande brott. Svart
G. är mangansuperoxid, r ö d G.
järnoxid, brun G. vattenhaltig
järnoxid, grön G. vattenhaltigt
järnfosfat.
Glaskropp, se öga.
Glasmosaik, se Mosaik.
Glasmålning, bild,
sammansatt av färgade glasstycken 1.
målad på glaset med genomskinliga
smältfärger. För att nå sin fulla
färgverkan måste G. genomsläppa
ljuset och har därför
företrädesvis kommit till användning i
fönster. Sin största betydelse har
den haft för den medeltida kyrko- •
byggnaden. — De äldsta bevarade
G. tillhöra den romanska stilen.
De bestå av olikfärgade
glasstycken, infattade av blyspröjsar,
vilka bilda teckningens konturer.
Figurerna äro strängt stiliserade
och framställningen har en
dekorativ, ytmässig karaktär. Äldst
äro glasfönstren i domkyrkan i
Augsburg, men de viktigaste
resultaten nåddes i de franska
katedralerna. I motsats till de
vertikalt indelade tyska fönstren
hade de franska gärna figurerna
inkomponerade i medaljonger,
varjämte man märker en strävan
efter dramatiskt uttrycksfull
skildring. De märkligaste
glas-målningsskolorna äro knutna till
klosterkyrkan i Saint-Denis,
katedralerna i Chartres och Bourges
samt Sainte-Chapelle i Paris. —
Efter gotikens genombrott fick G.
en mera arkitektonisk prägel,
figurerna ställdes under
spetsga-velförsedda, pelarburna valv, och
den dekorativa ytstilen avlöstes
alltmer av en strävan efter
naturalistisk bildverkan. Genom
fönstrens storlek kom G. nu också
att intaga en alltmer
domine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
