Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gerona ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Gerona—Gertrud
1218
från 900-t. (se även ill. till
Em-porer). 3,700 inv.
Gerona [cherå’na]. 1. Provins i
n.ö. Katalonien, Spanien. 325,000
inv. — 2. Huvudstad i G. 1, starkt
befäst. Gotisk katedral. 18,000
inv.
Gérondif [jerägdi’ffJ, fr.,
oböjlig verbalform i franskan, ändas
liksom presens particip på -ant
och föregås av prepositionen en;
brukas ss. adverbial. Ex.
L’appé-tit vient en mangeant, aptiten
kommer, medan man äter. Jfr
Gerundium.
Gero’nter [ge-], se G e r u s i a.
Gerrymandering [-[djerimæ’n-daring],-] {+[djerimæ’n-
daring],+} en efter guvernör E.
Gerry, d. 1814, uppkallad
nordamerikansk beteckning för en
”valgeometri”, som delar en
valkrets så, att ett parti blir
oproportionerligt gynnat.
Gers, se G ä r s.
Gers [jär], 1. Flod i s.v.
Frankrike, vänsterbiflod till Garonne.
—- 2. Departement i s.v.
Frankrike. Åkerbruk. 194,000 inv. mot
222,000 1911 (285,000 år 1872).
Huvudstad är Auch, vid G. 1.
Gerson [järsä’r)], eg. Jean
Charlie r, f. 1363 i Gerson
(därav namnet), d. 1429, fransk
teolog, kansler vid Paris
universitet från 1395, till sin
filosofiska åskådning influerad av
nominalismen, i sin teologi
mystiker, var sin tids främste
representant för kravet på en
reformation av kyrkan till huvud och
lemmar. Genom ett flertal
skrifter banade han väg för
kyrkomötet i Pisa (1409) och var en av de
ledande under Konstanzmötets
(1415—17) första tid men
uppträdde tillika vid detta möte ss.
Hus’ motståndare. -—• Av G: s
uppbyggliga skrifter översattes
under medeltiden tvenne till
svenska, Aff dyäfwlsens Frästilse
(1495; den första på svenska
tryckta boken), samt Ars
mori-endi, lärdom hwrw man skal lära
dö til siälenne salicthet (1514).
Gerstad, se J ä r s t a d.
v. Gerstenberg [-[geTsten-bärg],-] {+[geTsten-
bärg],+} Heinrich, f. 1737, d.
1823, tysk diktare och kritiker,
förberedde genom sin
propagandaverksamhet för Shakspere Sturm
und Drangs (se d. o.) dramatiska
idéer och strävade att i tysk
diktning återuppliva den nordiska
mytologin. Bland hans verk
märkes sorgespelet Ugolino (1768).
Gerstäcker [ge’-],
Friedrich, f. 1816, d. 1872, tysk
författare, vistades länge i Amerika
och skrev på grundval av minnen
därifrån en mängd
reseskildringar och äventyrsromaner,
vilka blevo mycket populära;
många finnas i sv. övers.
Gert [gert] 1. Gerhard III
den store, greve av
Holstein-Rendsborg, d. 1340. G. inblandade
sig i danska tronstrider, uppsatte
Valdemar av Sönder jylland som
Kristofer II:s motkonung (1226
—30), regerade själv som dennes
förmyndare och fick stora delar
av Danmark i pant och som län.
Hatad ss. främmande förtryckare
mördades G. vid ett uppror 1340
i Randers av Kiels Ebbesen.
Gertrud, namn på flera
medeltida helgon. 1. Abbedissa i
Ni-velles (vid Bryssel), f. omkr. 625,
d. 659, dotter till Pippin av
Landen, ss. helgon de resandes
skyddspatronessa. Efter henne
uppkallades flera medeltida
sammanslutningar, bl. a. S:t G:s
tyska köpmansgille i Sthlm, vars
namn med byggnaden gått i arv
till därvarande tyska församling.
— 2. G. den stora 1. G. av
H e 1 f t a, f. 1256, d. 1302,
uppfostrad i klostret Helfta (vid
39. — L e x. IV. Tr. 22. 5. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
