Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1205
Gering—Germaner
1206
Ge’ring, spetsig vinkel. — G e
-ringslåda, anordning, som
styr sågbladet, då ett trästycke
skall noga avsågas i spetsig
vinkel. — Geringsstöthyvel,
hyvel med liggande järn. Hy vein
fastsättes i en ställning på så
sätt, att arbetsstycket kan
avhyvlas i vilken önskad riktning
som helst.
Geringius, Erik, f. 1707, d.
1747, kopparstickare, präst. G.
lärde kopparstickarkonsten av
van den Aveelen och var under
flera år den ende i Sverige, som
utövade konstarten (porträtt,
kartor, skriftgravyr).
Geri’ssim [ge-], G a’r i z i m,
berg i mell. Palestina (nu Dja’bal
at-Tor), 868 m. ö. h., beläget s. om
Sikem (nuv. Nabulus), mitt emot
Ebal, betecknas i G. T. (5 Mos.
11:29, 27:12 ff.) ss.
välsignelsens berg i motsats till Ebal,
förbannelsens. På G. byggde
samariterna efter den definitiva
skilsmässan från judarna ett
tempel, vilket 129 f. Kr.
förstördes av Johannes Hyrkanos. G. är
alltjämt samariternas heliga
plats, där de sista resterna av
deras samfund ännu samlas till
påskoffret.
v. Gerlach [ge’r-], tysk släkt.
Bröderna Leopold, f. 1790, d.
1861, general, Er n s t Lud wig,
f. 1795, d. 1877, jurist och
publicist, samt Otto, f. 1801, d. 1849,
hovpredikant, voro alla tre
målsmän för den politiska och
religiösa reaktionen i Preussen efter
1850 och utgjorde medelpunkten i
en hovkamarilla. Största
inflytandet hade Ernst Ludwig, som
bl. a. medverkade vid grundandet
av Kreuzzeitung.
Gerlache [järla’sj], Adr ien
de G o m e r y, f. 1866, belgisk
polarforskare, ledde 1897—99 en
belgisk expedition till
Väst-Antarktis (”Belgica-expeditio-
nen”). Se Antarktis.
Gerlaksson, Brynolf, se
Brynolf 2.
Gerle, Aron, f. 1860, målare.
Utbildad i Konstnärsförbundets
skola, har han anslutit sig till
dess lyriskt-realistiska riktning
och särskilt målat
skärgårds-landskap och utkantspartier från
Stockholm.
Germaner, en gren av
indo-européerna, närmast hänförlig
till den nordiska rasen. G.
utmärkas av hög växt, ljus
hudfärg, lång, smal skalle, blont
och lockigt hår, blå ögon och
rak näsa samt tala nära
besläktade språk (se Germanska
språk). G. äro renast bevarade
i Skandinavien och utgöra även,
mer 1. mindre uppblandade, det
största inslaget i folkstammen i
Tyskland, Österrike, Schweiz,
Nederländerna, flamländska
Belgien och England samt i dessa
befolkningars utomeuropeiska
utbredningsområden, främst
Nord-Amerika, Syd-Af rika och
Australien. — Ursprung och
utbredning. G:s utveckling ur det
indoeuropeiska urfolket är höljd
i dunkel och kan blott bristfälligt
belysas av hjälpvetenskaper,
främst den jämförande
språkforskningen. Som mellanled i
utvecklingen antager man en västlig
huvudgren av indoeuropéerna, ett
europeiskt urfolk, som efter
nedisningens återgång från
Mellan-Europa kan ha bott inom ett
område från n.v. delen av sydryska
stäppen över mellaneuropeiska
låglandet upp till Östersjön och
Nordsjön. Detta folk tillskrivas
flera av de senare germanska
raskännetecknen, vilka bevarades
förenade endast hos den kring s.v.
Östersjön kvarboende grenen,
vil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
