Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasgenerator ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1083
Gasglödljus—Gaskrig
1084
Morgans gasgenerator (”gasmaskin”).
En fullt modern generator med
mekanisk planering av bränsleytan samt
vat-tenkylning i tak och schaktväggar.
den vanl. med reningsapparater
för gasen. — Lufttillförseln sker
genom naturligt 1. maskinellt
drag (s u g g a s g e n e r a t o r), i
vilket fall förbränningsugnen är
nära ansluten till G., 1. ock
in-pressas luften i G. under tryck, i
vilket fall gasen utsuges ur G.
medelst en fläkt, som
transporterar den till förbrukningsplatsen.
Gasglödljus, se G 1 ö d 1 j u s.
Gas-ioner, se I o n i s e r i n g.
Gask (da. casco, casque, trol.
från sp. cåsco, skalle), spel i vira;
uppsluppen munterhet, fest.
Gaskamin, se Gasverk sp.
1107.
Gaskell [gæ’skall],
Elizabeth, f. 1810, d. 1865, engelsk
författarinna, tillhörande den
socialt intresserade grupp, som i
England vid 1800-t:s mitt började
ivra för arbetarklassens höjande i
intellektuellt och ekonomiskt
hänseende. Hennes viktigaste arbeten
äro romanerna Mary Barton
(1848) och North and South
(1855); båda finnas i sv. övers.
G. var personlig vän till Fredrika
Bremer.
Gaskrig. Under världskriget
kommo kemiska stridsmedel,
oegentligt kallade ”gaser”, till
mycket stor användning. De
kemiska stridsmedlen äro dels
dimbildande ämnen, dels giftiga
ämnen avsedda att verka på olika
delar av den mänskliga
organismen. De olika typerna av
giftämnen kunna efter giftverkningarna
uppdelas i: 1) Ämnen, som verka
retande på slemhinnor (spec. ögon
och andningsvägarna) och hud.
Verkan av difosgen (se nedan)
beror på den absoluta mängd, som
inandas, varför subjektivt ej
särskilt besvärande koncentrationer
kunna bli ödesdigra vid längre
tids inandning. Verkan kan dröja
i 24 tim. med att ge sig tillkänna.
Difosgen kan genom ödem (se d.
o.) öka lungornas vikt 5—7 ggr.
Senapsgas och Blaukreuz (se
nedan) reta huden så starkt, att
elakartade sår uppkomma. 2)
Ämnen, som verka efter
resorp-tion, ss. cyanväte, koloxid. —
Ur militär synpunkt delas de
kemiska stridsmedlen i offensiva
och defensiva stridsgaser. De
förra kallas även icke
kvarblivande och alstras i regel
av flytande lättflyktiga ämnen,
som vid projektilens krevad
nästan ögonblickligen övergå till
gasform. Gasen utsprides ganska
snabbt med vind 1. mera
småningom genom diffusion, lokala
luftströmmar o. d. Terräng, som
beskjutits med offensiv gas, kan
sålunda snart utan olägenhet
beträdas av egna trupper. De defensiva
1. kvarblivande
stridsgaser-na alstras av ämnen i fast 1.
flytande form med lägre flyktighets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
