Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1031
Galvanisera—Galvaniskt element
1032
T. v. Kromsyreelement. En höj- och
sänkbar zinkstav mellan två fasta
kolstavar. — T. h. Westonelement. A
kadmiumamalgam, B luftblåsa, E mättad
kadmiumsulfatlösning, K kork, L lack,
M pasta av kvicksilver och
mercurosul-fat, Q kvicksilver, S
kadmiumsulfatkri-staller.
hängdes på ett järnstaket och
nerverna med en koppartråd
sattes i förbindelse med järnet. G.
antog, att nerverna innehöllo
elektrisk laddning, vilken
frigjordes vid beröring med metaller.
Volta påvisade, att den efter G.
uppkallade galvaniska
elektriciteten 1. galvanismen,
alstrades av de olika metallerna
och kroppsvätskorna, som tills,
bilda ett galvaniskt element.
Galvanise’ra (jfr G a 1 v a n i),
genom elektrolys bibringa
föremål ett överdrag av metall. Jfr
Förzinkning.
Galva’nisk elektricitet
användes som behandling och för
diagnosen vid vissa nervsjukdomar.
Se Galvani och E 1 e k t
roter a p i.
Galva’niskt batteri, se
Galvaniskt element.
Galva’niskt element (jfr
Galvani), ett system av två
olika elektriska ledare av första
ordningen i beröring med en
ledare av andra ordningen, i vilket
kemisk energi omvandlas i
elektricitet. Dennas uppkomst
förklaras på följande sätt. Om en
metall kommer i beröring med
vatten, löser sig en viss, ovägbar
del av metallen i vattnet i form
av positivt laddade metall-ioner.
Metallen förlorar m. a. o. en del
positiv elektricitet och blir själv
negativt laddad, medan vattnet
erhåller en motsvarande positiv
laddning. Den kraft, som driver
metall-ionerna ut i vattnet, kallas
lösningstryck (se
Lösning), vars storlek är olika för
olika metaller. I kombinationen
koppar—zink—vatten bildar
kopparn med sitt ringa lösningstryck
den positiva polen, zinken med
sitt större lösningstryck den
negativa. Kombinerad med t. ex.
aluminium, blir zinken den
positiva polen. Mot lösningstrycket
verkar metallens attraktion på
metall-ionerna samt lösningens
osmotiska tryck, som söker fälla
ut ioner (molekyler) ur
lösningen. ökas därför, t. ex. genom
tillsättning av motsvarande
metallsalt, antalet (positiva)
metall-ioner, blir metallens laddning en
annan än den var i rent vatten.
D anie 11 s element består
av en kopparstav i ett med
koncentrerad kopparsulfatlösning
fyllt, poröst lerkärl, som är
nedsatt i ett glaskärl innehållande
en zinkstav 1. -cylinder i utspädd
svavelsyra. Genom lerkärlets
porer stå de båda vätskorna i
ledande kontakt med varandra men
hindras från att fritt blanda sig.
Zinken blir negativt laddad, dess
potential är 0,77 volt lägre
än lösningens.
Kopparsulfatlös-ningens stora osmotiska tryck
förmår utfälla en del koppar
-ioner på kopparn, som därav blir
positivt laddad och får 0,329
volt högre potential än
lösningen. Potentialskillnaden mellan
zinken och kopparn blir alltså
1,099 volt. Förbindes
kopparstaven, elementets positiva pol,
med zinkstaven, den negativa
polen, utjämnas
potentialdifferensen, men den uppstår ånyo
momentant: koppar-ioner utfällas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
