Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenings- och säkerhetsakten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
917
Förenings- och säkerhetsakten—Föreställning
918
ordningsstadgan för rikets städer.
— Revision av lagstiftningen
rörande församlingsfriheten är
ifrågasatt. En av K. M:t 1918
tillsatt kommitté har 11 okt. 1919
avgivit betänkande med förslag
till lagstiftning härutinnan. I
detta har med församlingsrätten
jämställts
demonstra-tionsrätten. — Ett visst
slags sammankomster, s. k. m a
n-skapsklubbar 1.
soldatrå d, ha sedan 1922 tilldragit sig
uppmärksamhet. Enl. 73 §
strafflagen för krigsmakten är
krigsfolk förbjudet att hålla
sammankomst för rådplägning i ämnen,
genom vilkas avhandlande
fruktan 1. misströstan kan hos
krigsfolket utbredas 1. brott mot
krigslydnaden lätt kan föranledas.
Beträffande krigsmanskaps rätt att
deltaga i allmänna
sammankomster är i lag 16 juni 1916 stadgat
att, om sammankomst är utsatt
att äga rum å ort, där
krigsmanskap är samlat till tjänstgöring,
och det på giltiga grunder kan
antagas, att vid sammankomsten
skola förekomma yttranden, vilka
åsyfta att utplåna känslan av
plikter mot fosterlandet 1. att
uppväcka hat mot befälet 1. eljest
undergräva krigslydnaden, på
stället varande högste
befälhavare äger förbjuda manskapet att
deltaga i sammankomsten. Om
förbudets meddelande skall
befälhavaren underrätta J. K.
Förenings- och
säkerhetsakten, en 1789—1809 ss.
ändrings-tillägg till R. F. av 1772
tillämpad svensk grundlag, som Gustav
III genomdrev vid riksdagen
1789. F. gjorde konungen nästan
enväldig, i det han fick makt
över krig, fred och förbund, över
(högre) ämbetsmäns av- och
tillsättning samt över riksstyrelsen
i allm. Ständernas medverkan
fordrades för lagstiftning och
(eventuellt genom utskottsmöten)
för bevillning. Högsta domstolen
frigjordes från riksrådet, vars
medlemsantal konungen ägde
bestämma och som med stöd härav
avskaffades. F. inrymde även
bestämmelser om minskning av
adelns privilegier, varigenom
konungen vann de ofrälses stöd
och kunde genomföra F. mot
adelns veto och under alltigenom
lagstridiga former. F. betecknar
Gustav III:s till det yttersta
utnyttjade seger över den efter
Anjalaförbundets (se d. o.)
misslyckande krossade
adelsoppositionen.
Föreningsregister skall enl.
lag 22 juni 1911 om ekonomiska
föreningar hos K. B. föras för
inskrivning av de uppgifter, som
enl. lagen skola anmälas för
registrering 1. vilkas intagande i
F. eljest är föreskrivet. Vad som
införes i F. skall genom K. B:s
försorg ofördröjligen kungöras i
Post- och Inrikes Tidningar samt
i ortstidning. Särskilda
föreskrifter om F:s förande äro
meddelade i Kungl. kung. 15 dec. 1911.
Föreningsrätt, rätt till
för-eningsbildning. Se
Förenings-o ch församlingsfrihet.
Föreningsvärme, se R e ak
-tionsvärme.
Förenta Staterna, se
Nord-Amerikas Förenta
State r.
Föreställare, främre
fordons-delen vid avbröstningsfordon.
Föreställning, enl. Boström
de yttringar av vår teoretiska
förmåga 1. kunskapsförmåga,
vilka till skillnad från
sensationerna (jfr Förnimmelse),
som äro omedvetna 1. dunkelt
medvetna, framstå ss. klara i
den mening, att man medvetet
kan skilja F. ej blott från
med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
