Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäflugor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Fäflugor—Fäktkonst
838
Fäbod.
och spelade under
skandinavismens glansdagar en viktig roll.
Fäflugor, detsamma som
bromsar (se d. o.).
Fägre, socken i Skarab. 1.,
jämte Trästena pastorat i Skara
stift. 1,840 inv.
Fäktkonst, färdighet att
bruka blanka vapen till anfall
och försvar. F. har anor ända från
de gamla egypterna och
hinduerna. Den har städse haft högt
anseende, varom bl. a. benämningen
”den adelige konst” bär vittne.
De fäktvapen, som under
tidernas lopp varit i bruk, äro bl. a.
av enhandsvapen: svärd, dolk,
pallasch, värja och sabel, samt
av tvåhandsvapen: hillebard,
stridsyxa, bardisan, pik 1. spjut,
lans och bajonett. Som skydd ha
begagnats sköld, bryn ja, hjälm,
arm- och benskenor av järn o. s. v.
F. var från början en nödvändig
färdighet hos varjé friboren man
till försvar av liv, ställning och
rättigheter. I och med det
lag
bundna samhällets uppbyggande
har F. förlorat denna betydelse
och övergått till en fredlig idrott.
Dock kvarstår i de länder, där
duellen ännu praktiseras, F:s
betydelse för den individuella
hederns skyddande. F:s teknik har
under århundradena betydligt
växlat. Den bestod urspr. av
hugg och slag jämte parader mot
dessa, vilka utvecklades till
utomordentlig styrka och sedermera
kompletterades med stöten mot
medeltidens starka rustningar.
Under 1500-t. uppkom en
invecklad turfäktning, som mera gick
ut på att med allehanda marscher
undvika motståndarens vapen,
än att använda det egna. Det
tillsattes med bruket av dolk och
kappa till försvar och lykta till
motståndarens bländande. I våra
dagar utgöres den av enkla och
begränsade vapenrörelser.
Utvecklingskedjan binder samman
italienska, spanska och franska
skolor. I Sverige användes länge en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
