Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frälsningsarmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747 Främlingslegion—Främmande trosbekännare 748
(”möten” inom- och utomhus,
med sång och musik,
”vittnesbörd” etc.), dels socialt hjälp-och
räddningsarbete (ångkök,
härbärgen, alkoholistanstalter etc.,
ävensom slumverksamheten; se
Slum), vilket senare även på de
håll, där man eljest står
främmande för F., vunnit erkännande.
Numera bedriver F. även
mission bland icke-kristna folk. —
Från 1880 utbredde sig F. snabbt
utanför Englands gränser. Till
Sverige kom den 1882 (se vid.
Ouchterlony) och har nu
här en vitt förgrenad verksamhet,
ledd av ”kommendören” och
”högkvarteret” i Sthlm. Missnöje med
”generalens” maktställning
framkallade 1905 en utbrytning,
resulterande i Svenska
Frälsningsarmén (se d. o.).
Främlingslegion (fr. Légion
étrangère), urspr. en i Algeriet
1831, huvudsaki. av utlänningar
bildad fransk trupp; delades 1884
i två regementen, vilka
tjänstgjort i olika franska kolonier;
från 1915 ett regemente. Under
världskriget, vari F. utmärkte
sig, enrollerades i F. alla
utländska frivilliga. Det är tillåtet
att inkognito inträda i F., som
därför till stor del rekryteras av
förlorade existenser. 1922 har i
Spaniens nordafrikanska
besittningar en F. bildats.
Främmande trosbekännare
(eng. dissenters, se d. o.),
personer, som bekänna annan religion
än den av statskyrkan företrädda.
Enl. Kungl. förordn. av 31 okt.
1873, den s. k.
dissenter-lagen, äga inga andra F. rätt
till församlingsbildning (vid
sidan av statskyrkan) och offentlig
(d. v. s. på liknande sätt som
statskyrkans av staten
garanterad och skyddad)
religionsutövning än kristna av annan tro än
statskyrkans samt mosaiska
trosbekännare. För erhållande av
sådan rätt skall ansökan om
erkännande ingivas till K. M:t, åtföljd
av uppgift om trosbekännelse och
församlingsordning. Medlem i
dylikt samfund har icke
yttrande-och rösträtt å kyrkostämma men
är i gengäld (enl. bestämmelser
av 1908) befriad från viss del av
skatterna till statskyrkan. Han
är tillika bl. a. förhindrad att
inneha statsrådsämbete 1.
lärar-befattning med
undervisnings-skyldighet i kristendom vid
offentliga 1. av staten
understödda läroanstalter. Rätt att
med laga verkan förrätta vigsel
(mellan medlemmar av det
främmande trossamfundet samt, om
detta är kristet, även mellan
medlem däri och medlem av annat
främmande kristet trossamfund)
tillkommer prästerskapet i de
samfund, vilka konungen
medgivit dylik rätt. Rätt till egen
kyrkobokföring har blott
tilldelats romerska katoliker och
mosaiska trosbekännare. Efter
dis-senterlagens bestämmelser ha,
utom de mosaiska
trosbekännar-na, vilka redan tidigare
organiserats på liknande sätt, följande F.
inrättat sig: romersk-katolska,
engelsk-episkopala,
fransk-reformerta, metodist-episkopala, nya
kyrkans bekännare
(swedenbor-gare) samt katolsk-apostoliska
(irvingianer), däremot icke Sv.
Missionsförbundet, baptister,
adventister m. fl. (mormonerna
ha sökt erkännande men fått
avslag). De sistnämnda samfunden
kvarstå alltså av olika skäl till
namnet i statskyrkan och äro
från den borgerliga lagens
synpunkt endast att betrakta ss.
privata religiösa föreningar. Även
av metodistsamfundets
medlemmar kvarstå % alltjämt i stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
