Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fräknar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
Fräknar—Frälse
738
vilka nu blott återstå ett antal
arter av släktet Equise’tum,
f r ä k e n, spridda över hela
världen. Fräkenarterna äro örter.
Stjälkarna äro ledade och
försedda med längsgående ribbor och
äro vanl. greniga med
krans-ställda grenar. Oftast äro både
stam och grenar klorofyllförande
och ombesörja assimilationen,
medan de likaledes kransställda
bladen äro reducerade till korta,
med varandra sammanvuxna
bladslidor. Ytterväggarna i
epi-dermiscellerna äro starkt
impregnerade med kiselsyra och därför
mycket hårda. Fortplantningen
sker med sporer, som bildas i
sporgömmen på undersidan av
sköldformiga blad, sporofy’11,
vilka äro samlade i stjälkens
topp till ett slags blomma 1. ax.
Sporerna ha två trådformiga
bi-hang, e 1 a t e’ r e r, som utföra
hygroskopiska rörelser och spela
en roll vid sporernas spridning.
I Sverige förekomma flera
fräken-arter, ss. åkerfräken 1.
rävrum p a, Equisetum arve’nsc,
vanlig på åkerrenar och
järnvägsbankar, utmärkt av två slags
skott, dels ogrenade, blekbruna,
sporbildande på våren, dels
greniga, gröna, sterila stjälkar på
sommaren. Equisetum hiema’le,
skavgräs, är så starkt
kisel-syrehaltig, att stjälkarna kunna
användes till polering av metall
o. d.
Fräknar, pigmentanhopningar
i huden förekomma mest hos
ljus-lätta personer, företrädesvis i
ansiktet, men även på andra för
solljuset utsatta ställen. De
före-kommas bäst genom utestängande
av de kemiskt verkande strålarna
medelst rödbrunt flor 1. genom att
gnida in huden med 4 %-ig
eskulinsalva.
Fräkenväxter. Åkerfräken.
Fräkne, se Inlands F r ä
k-n e.
Frälsarboj, se Livboj.
Frälsare, se Frälsning.
Frälsarens orden, se B i r
-gittinorden.
Frälsarkrans, se Livboj.
Frälse (av fsv. adj. fræls, eg.
frihals), urspr. frihet i motsats
till träldom, sedermera vissa
samhällsgruppers särskilda friheter
från bördor och utskylder för
jordegendom. I denna betydelse
ha 3 klasser av F. funnits i
Sverige, världsligt F., andligt F.
och bergsfrälse. Det
världsliga F., varav en form fanns i
äldre medeltid (privilegier åt den
som utrustade ledingsskepp),
anknöts till krigsväsendet till lands
genom Alsnö stadga 1279 (se
A1 s n ö) om befrielse från
kronoskatt åt den, som gjorde
vapentjänst till häst. Denna frihet
gällde såväl konungens som
stormännens tjänare och underlydande.
F. ss. ersättning för rusttjänst
24. — L e X. IV. Tr. 1 4. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
