Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frostsprängning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
723
Frugal—Frukt
724
Frukt. 1. Tvärsnitt av frukt med tre fruktblad och tre fröfästen (f). — 2. Kapsel
av bolmört (a) och vallmo (b). — 3. Balja av ärta. — 4. Skida av Lunaria.
svarande sista hälften av aug.
och första av sept. — F r u c t i
-do r kuppen, se Franska
revolutionen sp. 554.
Fruga’l (av lat. fru’gi,
redbar), enkel, måttlig, sparsam.
Subst. frugalit e’t.
Fruit [fryi’], fr., frukt.
Frukt (lat. fru’ctus)
förekommer hos angiospermerna och
bildas ur fruktämnet (se Pistill)
efter befruktningen. F. är
uppbyggd av ett 1. flera,
sammanvuxna blad, fruktblad, på
vilka fröna sitta fästade (på
fröfästena), och får
alltefter sin beskaffenhet olika
namn. De viktigaste äro: 1)
kapsel 1. fröhus (ca’psula)
har torr vägg och öppnar sig vid
mognaden med längsspringor
(valvler), tänder i
fruktspetsen, lock 1. porer (ss. hos viol,
gullviva, bolmört, vallmo). En
form av kapsel är ärtväxternas
balja (legu’men), vilken är
en-rummig och öppnar sig med två
valvler, varvid frukthälfterna
rulla ihop sig i spiral utåt.
Liknande är balj kapseln
(folli’-culus), som dock blott öppnar sig
med en valvel (ss. hos kabbeleka).
Skidan (si’liqua 1. sili’cula)
hos fam. Cruci’ferac är däremot
tvårummig; vid mognaden
lossnar fruktväggen i två hälfter,
medan skiljeväggen blir kvar
sittande med de på denna fästade
fröna. 2) Nöt (nux) har torr,
ofta hård vägg, är enrummig,
enfröig och faller av oöppnad (ss.
hos hassel). Är fruktväggen
ving-likt utdragen, kallas nöten
vingfrukt (sa’mara, ss. hos alm, ask).
3) Klyvfrukt (scizoca’rpium)
klyver sig vid mognaden i två 1.
flera enfröiga, nötlika
delfrukter (ss. hos lönn, fam.
Umbelli’-ferae). 4) Bär (ba’cca) kallas
alla frukter med saftig fruktvägg
(ss. lingon, blåbär men även
gurk-liknande F., äpplen och päron
m. fl.) .5) Stenfrukt (dru’pa)
har fruktväggen delad i två skikt,
ett yttre, saftigt, e x o k a r p,
och ett inre, oftast stenhårt,
endokarp (ss. plommon,
körsbär). 5) Skenfrukt
(pseudoca’rpütm) uppstår, då
fruktbladen sammanväxa med
andra delar av blomman 1.
blomställningen till en enhetlig
bildning. Exempel härpå äro nypon,
där en flaskformig blombotten
omsluter talrika nötter,
smultron, där dylika nötter sitta
utanpå en köttig blombotten, fikon,
där de sitta inneslutna i ett
köttigt blomfäste, ananas, där bär,
högblad och fruktställningsaxel
växa samman till en enda köttig
massa. — Skillnaden mellan ovan
angivna grupper är cj skarp,
utan övergångar finnas. T dag-
Frukt. Vingad klyvfrukt av lönn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
