Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frode ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715 Frondera—Frossa 716
för stora oberoende. Härden för
missnöjet var Frankrikes högsta
domstol, Parisparlamentet, som
förband sig med trenne andra
högre ämbetsverk och bl. a.
hävdade, att dess sanktion fordrades
för alla skattepåbud, vilket
förskaffade dem det skattebetungade
folkets sympatier. Då regeringen
lät häkta några av oppositionens
ledare, bröt upproret ut, och
hovet och regeringen måste lämna
Paris. Detta var den gamla
1. parlamentariska F.,
som avslutades till oppositionens
fördel 1649. Sedan flera förut
regeringsvänliga prinsar och
adelsmän övergått till
oppositionen och deras ledare, Louis II av
Condé m. fl., 1650 häktats, utbröt
upproret ånyo (unga F. 1.
prinsarnas F.), och Mazarin
flydde. Då emellertid Condé
förband sig med Spanien och
tyranniserade Paris, blev oppositionen
impopulär. Condé gick i spansk
tjänst och Mazarin återvände,
varefter allt vidare motstånd
mot enväldet var krossat.
Fronde’ra (av fr. fronder, jfr
F r o n d e n), visa öppet missnöje
med sitt lands styrelse. Subst.
f r o n d ö’ r.
Front (fr., av lat. frons,
panna), framsida; främre sidan
av en trupp; främre linjen av en
grupperad styrka 1. en
försvarsställning; visst avsnitt av en
fästnings fasta försvar. —
F r o n t a’ 1, se S y m m e t r i.
Frontalite’tslagen (av lat.
frons, framsida), en princip för
människoframställning i primitiv
skulptur, upptäckt av den danske
konsthistorikern Julius Lange
och av honom formulerad
sålunda: ”det mittplan, som kan
tänkas lagt genom hjässan, näsan,
ryggraden, bröstbenet, naveln och
könsorganen och som delar
krop
pen i två symmetriska delar,
förblir städse oförändrat utan att
böja eller vrida sig åt någondera
sidan.” Genom denna lag, från
vilken dock många undantag
förekomma, förklaras talrika
egendomligheter i den primitiva
skulpturen.
Frontespi’s (fr. frontispice,
av lat. frons, framsida, och
spi’-cere, se). 1. Ett ovan taklisten på
en byggnads mitt uppskjutande,
gavelprytt parti, vanl.
innehållande vindsrum. Jfr ill. till
Fi-holm. — 2. Titelplansch;
titelblad.
Fronton [fråntå’n],
prydnads-gavel anbragt över en fasad, ss.
krön på fönster, dörrar, möbler
etc. F., som har sitt ursprung i
den grekiska tempelgaveln, har
utbildats i varierande former. Jfr
ill. till Byggnadskonst sp.
S62 och Fönster sp. 883.
Frosch [fråsj] (fr. talon),
nedre delen av en stråke; reglerar
stråktaglets spänning.
Frossa, m a 1 a’ r i a, av
ur-djur, Plasmo’ dium, orsakad
sjukdom. F., som är ett av
tropikernas plågoris, förekommer mellan
60° n. br. och 40° s. br., i
tempererade områden numera relativt
sällan. Sjukdomen sprides genom
myggor av släktet Ano’pheles (se
Culicidae). Genom att sticka
malariasjuka infektera myggorna
sin tarmkanal med plasmodier,
vilka sedan utvecklas vidare och
invandra i myggornas
spottkört-lar. Därifrån inkomma de vid
förnyat stick i andra personers
blodkärl, intränga i de röda
blodkropparna och utsläppa efter 10—12
dagar en ny generation
plasmodier. Därvid uppträder en
fross-skakning, åtföljd av hög feber,
som går ned efter 6—S tim.,
varpå följer välbefinnande under 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
