Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fritt hav ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Fritt hav—Frivakt
710
ofritt skepp innebär, att,
om gods 1. fartyg tillhör fientlig
stat, den krigförande har rätt att
uppbringa neutral egendom, som
består av last å fientligt fartyg,
1. neutralt fartyg med fientlig
last. Denna regel har ibland
uppställts av Frankrike. 4) Fritt
skepp, fritt gods — ofritt
skepp, fritt gods innebär,
att såväl fientlig egendom å
neutralt skepp som neutral egendom
å fientligt skepp äro skyddade.
Denna grundsats antogs å
Pariskongressen 1856.
Fritt hav, se M a r e c 1 a u
-s u m.
Fritt om bord, bordfritt,
förk. f o b (eng. free on board; ty.
frei an Bord), handelsterm, som
innebär förpliktelse för säljaren
att sända varan till
lastningsorten, där framföra den till
fartygets sida och vid inlastningen
biträda i den mån rådande sedvänja
kräver. Köparen ankommer att
skaffa lastrum samt vidkännas
kostnaderna för assurans och
frakt från lastningsorten.
Fritt skepp, se Frittgods.
Frity’r (fr. friture, av frire,
steka), flottyr (se d. o.). —
Fri-t y r d e g, lös deg av mjöl, ägg
m. m., vari kött, fisk, legymer 1.
frukt doppas, innan de kokas i F.
Fritze, Carl Edvard, f.
1811, d. 1894, bokhandlare,
bokförläggare, grundade 1837 en
bokhandel i Sthlm. Firman, som
1862 överläts på annan hand, har
under namnet a. b. C. E. F r i t
-zes kungl. hofbokhandel
gjort sig känd som en av landets
förnämsta. Förlagsrörelsen drives
sedan 1907 av C. E. F r i t z e s
bokförlags a. b.
Fritänkare (eng.
Free-Thin-kers, ty. Friedenker, fr. Esprits
forts och Libres penseurs). Från
slutet av 1600-t. betecknade man i
England ss. F. de s. k. deister (se
Deism), som hävdade
förnuftets rätt gentemot
auktoritets-tron och ville sätta en ”naturlig
religion” (se d. o.) i den
uppenbarades ställe. Med denna
innebörd fick ordet F. redan under
1700-t. stor spridning i Sverige,
efter hand dock ofta även ss.
synonym för termen ateist 1. ren
gudsförnekare. Med uttrycklig
reservation mot dem, som ”göra
sig till domare över den Heliga
Skrifts sanningar” sökte J. Fr.
Krüger med sin veckoskrift Den
Förnuftige Fritänkaren (1768)
utmönstra ordet F. i dess speciellt
religiösa bemärkelse och i stället
ge det burskap ss. beteckning för
ett av auktoriteter obundet och
självständigt tänkande i
allmänhet. I denna betydelse av allmänt
”frisinne” blev dock termen föga
bruklig. Även i sin urspr.
betydelse har den under de senaste
decennierna börjat träda tillbaka
för synonymer som utilist (se
Utilitarism), agnostiker (se
A g n o s t i c i s m), monist (jfr
H ä c k e 1) m. m.
Friuli [fri’oli 1. frio’li], ty.
Friaul, medeltida italienskt
her-tigdöme, motsvarande nuv. prov.
Udine i n.ö. Venetien samt
gränsområdet vid Isonzofloden. F.
grundades i slutet av 500-t. av
langobarder och splittrades på
olika sätt, tills 1420 v. delen kom
under Venedig och den ö. 1500
under Österrike. 1814 kom hela F.
under Österrike, som 1866 avstod
ö. (venetianska) delen till Italien
och i freden i S:t Germain 1919
även v. delen, som räknats till
Italia irredenta. I F.
utkämpades under världskriget våldsamma
strider mellan Italiens och
centralmakternas arméer, särskilt
vid Isonzofloden.
Frivakt. se Vakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
