Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetsår ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683 Friktionselektricitet—Friktionskoppling
684
Friktionskoefficienter.
Material Vi lofriktion Rörelsefriktion
Torra ytor Smorda ytor Torra ytor Smorda ytor
Ek mot ek. Parallellt med fibrerna 0,62 0,„ 0,48 0,075
» » » Vinkelrätt mot fibrerna 0,54 — 0,34 —
» » » Ändträ 0.43 — 0,19
Stål mot stål. Högt tryck 0,15 0,12 0,09 0.03 —
» »is 0,027 — 0,014 —
Smidesjärn mot ek — 0,11 0,5 0,08
» » smidesjärn 0,13 0,11 — 0,09
» » gjutjärn 0,19 — 0,18 0,08
Gjutjärn » gjutjärn — 0,16 — 0,09
» » stål 0,33 — 0,27 0.13 —
Läder »ek 0,6 — 0,1 —
» »gjutjärn 0,5 0,3 0,12 0,56 0,15
Hamplina » trä. Eå yta 0,8 0,5 — 0,5 —
» » » Glatt yta 0,33 — — —
kallas
friktionskoeffici-e nt, f; den vinkel, v, ett lutande
plan bör bilda med horisonten för
att en kropp skall glida utför med
jämn hastighet, kallas f r i k
-t i o n s v i n k e 1 och
sammanhänger med friktionskoefficienten
f enl. ekvationen f = tgv. Vid
rullfriktion gälla analoga
förhållanden, men
friktionskoefficienten är i detta fall mindre än
vid glidning. Orsaken till all F.
är ytterst kropparnas
atomis-tiska struktur. Matematiskt
glatta ytor existera ej i naturen,
utan de materiella ytorna ha
otaliga ojämnheter, som gripa in i
varandra och motverka och
t. o. m. hindra rörelsen (v i 1 o
-friktion). Hos vätskor och
gaser uppträder genom deras
molekylers inverkan på varandra
s. k. i n r e F. — Vid all F.
förloras mekaniskt arbete, som
övergår i värmeenergi.
Friktionselektricitet, se
Elektricitet sp. 849.
Friktionshjul användas för
direkt arbetsöverföring mellan
tvenne axlar på så sätt, att det
drivande hjulet för det drivna
hjulet med sig på grund av
friktionen. Den enklaste f r i k
-tionshju Isväxeln består
av två mot varandras omkrets
anliggande, cylindriska hjul,
upplagrade på var sin av två
parallella axlar. För att ej slirning
skall uppkomma mellan hjulen,
måste friktionen vara minst lika
stor som periferikraften. Om den
ena hjulringen har ett kilformigt
tvärsnitt, svarande mot ett spår
i den andra ringen, erhålles ett
stort anliggningstryck och
därmed en stor friktion i
förhållande till lagertrycket. På
samma sätt verka läderlameller, som
pressas mot varandra av en
axiellt riktad kraft. Dylika k i 1
-och lamellhjul äro rätt
vanliga på smärre lyftmaskiner. —
För korsande axlar begagnas k o
-niska F. 1. p 1 a n h j u 1 s väx
-lar. I senare fallet ligger det
ena hjulet an mot en plan,
roterande skiva, över vilken det kan
förskjutas, så att olika
utväx-lingsförhållanden erhållas. Hjulet
måste dock vara mycket smalt,
för att slirning ej skall uppstå.
Friktionskoppling,
axelkoppling (se d. o.), som användes vid
delade axlar, av vilka den ena
delen skall kunna stoppas, medan
den andra fortfarande roterar. F.
användes bl. a. vid motoraxeln
i automobiler (se d. o.) och motor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
