Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Frankrike (Press. Historia)
496
— F: s och ett av världens största
museer är Louvre (se d. o.),
vidare märkas i Paris
Luxembourg-museet (se d. o.) för modern konst,
Musée de sculpture comparée
(skulpturavgjutningar) i
Troca-déropalatset, vilket även
inrymmer etnografiska samlingar,
Clu-nymuseet (se d. o.) och Musée des
arts décoratifs (i Louvre, se d.
o.) för konsthantverk, de bägge
urspr. privata Musée
Jacquemart-André (se Jacquemart),
huvudsaki. 1700-talskonst, och
Musée Guimet (se G u i m e t) för
östasiatisk kultur, Conservatoire
national des arts et métiers (se
d. o.) för hantverks- och
industrihistoria, Musée de 1’armée i
Invalidhotellet (se d. o.) för
krigshistoria, samt de staden Paris
tillhöriga Musée des beaux-arts
(grundat 1902, huvudsaki.
målningar) och Musée de Carnavalet
för Paris historia. F:s
arkeologiska centralmuseum är Musée
des antiquités nationales i
Saint-Germain-en-Laye (se d. o.).
Slottet i Versailles (se d. o.) utgör ett
historiskt nationalmuseum;
offentliga konstsamlingar finnas på
flera slott, ss. Chantilly och
Malmaison. Även i
landsortsstäderna finnas flera betydande
museer; till de viktigaste höra de
i Dijon, Lyon, Rouen och
Tou-louse. — För kulturminnesvården
verkar den 1790 grundade
Gom-mission des monuments
histo-riques. — F:s förnämsta
akademier äro sammanslutna i Institut
de France (se d. o.); utanför
detta stå bl. a. Académie de
médé-cine (grundad 1820) och
Académie d’agriculture (grundad 1761,
omorganiserad 1915) samt
Académie Goncourt (se Goncourt)
och Académie des jeux floraux (se
J e u x floraux). — Pressen
spelar i F. en mycket inflytelserik
roll i det politiska livet. Bland de
mest kända tidningarna märkas:
1’Action frangaise och le Gaulois
(monarkistiska), 1’Écho de Paris,
ITntransigeant och le Journal des
débats (höger), le Figaro, 1’Oeuvre
och l’Ére nouvelle (radikala),
la. Victoire
(radikal-nationalistisk), le Peuple (syndikalistisk)
och 1’Humanité (kommunistisk).
Till den mindre partibetonade
borgerliga pressen räknas: le
Journal och le Matin (F:s mest
spridda tidningar), le Petit
Pari-sien och le Petit Journal. I
utrikespolitiskt avsende är le Temps
(organ för Quai d’Orsay) och i
finanspolitiskt 1’Information de
viktigaste tidningarna. Utom
talrika facktidskrifter märkas flera
stora tidskrifter av mera allmänt
innehåll, t. ex. Revue des deux
mondes, Revue de Paris, Revue
bleue, Mercure de France, le
Correspondent, la Nouvelle revue
frangaise och Journal des
sa-vants. Av de illustrerade
veckotidningarna är ITllustration den
förnämsta. — Historia. Om F:s
bebyggelse under stenåldern
vittna talrika fasta fornlämningar,
ss. bengrottor, grottmålningar,
megalitgravar, stensättningar och
pålbyggnader. Under bronsåldern
synes åkerbruk ha blivit mera
allmänt; en handel uppstod
genom tennimport från England
och genom kontakt med i s. F.
grundade feniciska faktorier
(Massilia). Vid järnålderns
början (1000—800 f. Kr.) beboddes
F. av ett i olika stammar delat
folk, ligurerna, som kommo
i förbindelse med grekerna, vilka
nu efterträtt fenicierna i
Massilia. De undanträngdes omkr. 600
f. Kr. i s. F. av i b e r e r
(vasko-ner), förfäder till baskerna. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
