Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Foto - Fotoelektriska fenomen - Fotofobi - Fotogen - Fotogenkök - Fotogenmotor - Fotografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417 Foto.—Fotograii 418
Fo’to. (eng. photo), förk. av
fotografi 1. fotograferat av.
Fotoelektriska fenomen,
ljuselektriska fenomen,
företeelser, som bero på direkt
inverkan av elektricitet 1.
magne-tism på ljus 1. vice versa. Se
Polarisation, Z e e m a n
-effekt, Starkeffekt och
H al 1 w a ch s e f f e k t.
Fotofobi’ (av grek, fos, ljus,
och fo’bos, fruktan), ljusskygghet,
ofta förenad med kramp i
ögonlockens ringmuskel vid vissa
ögonsjukdomar.
Fotogen [-sje’n], se
Bergolja.
Fotoge’nkök, kokapparat, i
vilken värme alstras genom
förbränning av fotogen, som därvid
kan uppsugas med vekar 1.
pressas upp i en genom förbränning
av sprit förut uppvärmd
brän-nare. I senare fallet förgasas
fotogenen, innan den utströmmar
i luften, och förbrinner utan att
osa. F. enl. förgasningssystemet
uppfanns i Sverige 1892.
Tillverkningen av dylika F. (Primus-,
Optimus-, Radiuskök) är för
Sverige en viktig exportindustri.
Fotoge’nmotor, se
Förbränningsmotor.
Fotografi’ (av grek, fos, ljus,
och gra’fein, skriva), metoden
att med hjälp av ljuskänsliga
ämnen framställa bilder; även
den genom denna metod
framställda bilden. — Historik. Redan
1727 hade försök gjorts att i
fotografiskt syfte utnyttja
silversal-ters ljuskänslighet, men en
praktiskt användbar metod fanns ej
förrän 1839, då Daguerres och
Niepces metod, d a g er r o ty
-pin (se d. o.), offentliggjordes.
Kort därefter framkom Talbots
k a 1 o t y p i, vid vilken på
jodsilverpapper erhölls en latent
(osynlig) bild, som
”framkallades” med gallussyra. Denna bild
vai- negativ, d. v. s. den visade
dagrarna mörka, skuggorna
klara; efter den negativa bilden
kunde sedan med samma metod
positiva kopior framställas. Vida
bättre resultat erhöllos med Scott
Archers våta
kollodium-metod (1851). Papperet, vars
kornighet skadade bilden, hade
utbytts mot glas, som övergöts
med en kollodiumlösning,
innehållande jodsalter. Vid nedsänkning
i en lösning av silvernitrat
bildades på kollodiumhinnan jodsilver,
varefter plåten exponerades i
vått tillstånd. På 1880-t. ersattes
kollodiet med gelatin och
jodsilvret med bromsilver, vars
ljuskänslighet i gelatin genom
behandling med värme och
ammoniak kan högt uppdrivas.
Silvernitrat sättes till en
gelatinlösning, som innehåller bromsalter;
den bildade bromsilveremulsionen
tvättas, ”mognas” och gjutes
sedan på underlag av glas
(vanliga torrplåtar), celluloid (films)
1. papper. Vanlig
bromsilveremulsion har märkbar känslighet
endast för blått och violett ljus.
Genom att färga bromsilvret med
vissa färgämnen kan man göra
det känsligt även för andra slag
av ljus. Så ”sensibiliseras” med
erytrosin för gulgrönt och gult
(orto- 1. isokromatiska plåtar)
och med andra färgämnen även
för orange och rött
(pankroma-tiska plåtar). Dock överväger
alltid bromsilvrets egenkänslighet,
varför blått och violett måste
dämpas med ”gulskiva”. Ibland
ersättes denna med gulfärgning
av plåtens gelatin (antiscreen,
nonfilter plåtar). — Exponering.
Principen vid F. är, att i ett
ljustätt rum, kameran (se d. o.),
medelst ett linssystem, objektivet
14. — L e x. IV Tr. 17. 8. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
