Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkmål - Folkomröstning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Folkomröstning
274
motsats till riksspråket ha en del
folkmål ännu levande dativ- och
ackusativböjning, t. ex.
älvdals-målets nom. gåtå, gata, ack. gatu,
nom. kåv, kalv, dat. kåve, vilket
kan jämföras med andra
dialekters enstaka, ”stelnade” former
som götamålets vara i live och
riksspråkets Gudi klagat.
Personböjning i verb förekommer
även i flera dialekter, t. ex.
Skåne, Halland, s. Västergötland,
Ovansiljans mål: banstu, band
du; vi binnem, I binnc, de binna,
vi binda, I binden, de binda
(Mark) ; wi büdum, I büdir, däm
budu, vi bjöd o, I bjöden, de
bjödo (Mora). Ex. på en
ordgeogra-fisk gräns bildas av slaga i n.
och pläjel i s. Sverige. Några
språkprov ur våra från
riksspråket mest avvikande svenska F.
skola här ges: överkalix: Å do
veil, ivä do jer väi, se tjéllinga
da na draiv äut hènda djöni
båstaglügo, Å du värld, vad du
är vid, sade käringen, då hon
stack (eg. drev) ut handen
genom bastugluggen. Älvdalsmål:
Da-n djäv åv dyö, so i djividh,
så lä Wärär, Då en ger av det,
som är givet, så ler Vår Herre.
Gotländska: Ak ste u ga haim
sum bpisårkar, Åka bort och gå
hem som stadspojkar. —
Litteraturen på F. är numera ej så
ringa. Bland våra förnämsta
folkmålsförfattare äro:
”Fred-rek på Ransätt” (F. A.
Dahlgren, Viser på värmländske
tong-måle m. fl.), G. Fröding
(Rägg-ler å paschaser), O. Stjerne
(dikter), N. G. Djurklon (Sagor
och äfventyr m. m.), ”Jeremias
i Tröstlösa” (Levi Rickson,
Jeremias bok). Huvudsaki. i
folk-livsskildringar o. d. är F. använt
av Aug. Bondeson (Halland och
Dalsland), N. L. Hallender
(Väs
tergötland), Henrik Wranér och
Eva Wigström (Skåne) m. fl.
Starka inslag av F. förekomma
t. ex. hos Carl Larsson i By
(Bergsmanshistorier), Pelle
Molin och O. Högberg
(Ångermanland) m. fl. En mängd nutida
förf, upptaga i stor utsträckning
ord ur dialekterna. — I tidskr.
Svenska landsmål, utg. av J. A.
L u n d e 11, förekomma språkprov
från de flesta svenska F., vidare i
O. Svahns Svenskt skämtlynne
liksom i en mängd
hembygdsböe-ker och tidskrifter. Utförlig
litteraturförteckning finnes i A. N o
-r e e n s Vårt språk.
Folkomröstning 1. r e f e r e’
n-d u m innebär en folket
tillkommande rättighet att genom
särskild omröstning tillkännagiva
sin mening i en viss fråga. F. kan
antingen vara bindande för staten,
decisi’v (avgörande) 1.
allenast rådgivande och vägledande
för det statsorgan, som sedan har
att fatta beslut, k on s u 11 a t i’v
(rådgivande). I det förra fallet är
folket en statsrättsligt
medverkande faktor i lagstiftningen, i
det senare ej. Den decisiva F. kan
antingen gälla ett av
representationen fattat beslut 1. också ett av
folket självt väckt förslag. I
anslutning härtill kan den decisiva
F. uppdelas i: F. iinskränkt
mening och folkinitiativ.
F. i inskränkt mening säges vara
fakultati’v, då den endast äger
rum på begäran av ett visst antal
medborgare, och obligat o’risk, då
den ovillkorligen föreskrives i
författningen. Även förekomma
övergångsformer mellan decisiv och
konsultativ F. — Den schweiziska
F. är så gott som uteslutande
decisiv. Den innebär nästan
undantagslöst ett folkavgörande i
fråga om ett ärende, som utgått
från representationen och rörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
