Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkdräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Folkdräkt
248
Folkdräkter, — Fr. v. Nederländerna, Sachsen (Schellenberg), Italien (Sardinien),
Ryssland (Jaroslavl).
den in på 1830-t. i Fellingsbro
(Västmanland) använda långa
svarta livrocken med röda lister å
krage, bröst och ärmuppslag samt
den manliga Ydredräkten
(Östergötland), den enda F., vari
fracken förekommit.
Kustbefolkningen i Halland och Bohuslän bar
tidigare en dräkt, som röjde
inflytande från båtsmansuniformer.
Morakarlarna bära en gillesdräkt
med knäbyxor och tröja av vit
vadmal, grönt livstycke samt
brunt förskinn. Kvinnodräktens
olika delar förekomma i de mest
skiftande sammansättningar. I
Toarp bar den gifta kvinnan kjol,
livstycke, tröja och strumpor i
lysande rött samt blått förkläde
och svart mössa. Den gifta
Vä-rendskvinnan bar vid högtid blå
yllekjol, blått förkläde, rött
livstycke, röda strumpor, en över en
stomme av metalltråd knuten
huvudbonad samt lintyg med
uppstående krage och vita,
tvärvec-kade ärmar. Vingåkersflickans
festdräkt bestod av grön 1. röd
kjol, resp, rött 1. grönt förkläde,
livstycke av gult 1. rött siden,
rött, broderat bälte och
cylindrisk huvudbonad. Särskilt
huvudbonaden har mycket varierande,
ofta synnerligen ålderdomliga
former, t. ex. den gifta
Ingelstads-kvinnans av linnedukar knutna
”klud” med vida vingar,
Medel-stadsdräktens låga, platta,
cirkelrunda kvinnomössa av rött
kläde, med rika broderier och
sex baktill nedhängande långa
sidenband, Häverökvinnornas
enastående s. k. högmössa,
Rätt-vikskullornas toppmössa och
Lek-sandskvinnornas hätta (röd för
ogifta, vit, s. k. hatt, för gifta).
En ytterst viktig beståndsdel i
kvinnodräkten är förklädet med
invecklade regler för de olika
typernas begagnande.
Fotbeklädnaden utgöres av olikfärgade
yllestrumpor samt låga kängor 1. skor
med snören och spännen, antingen
grövre och näverbottnade
(”svenska skor”) 1. finare (”tyska
skor”). I Syd-Sverige förekomma
träskor. Smyckena, i regel av
silver, med besättning av filigran 1.
färgat glas, ha ofta följt
medeltida mönster. — På senare år har
ett ivrigt arbete att uppsöka 1.
rekonstruera bortglömda F.
upptagits, särskilt genom Nord, mus.,
bygdemuseerna och
hemslöjdsföreningarna. Den förnämsta
litteraturen om de svenska
folkdräkterna utgöres av Svenska,
Folkdräkter av P. G. Vistrand och
Svenska allmogedräkter av Gerda
Ce-derblom, båda verken utgivna av
Nord. mus. — Till F. kunna i
viss mån räknas även lapparnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
