Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Florera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Florida Keys—Flossa
160
hängare av den upplysta
despotismen, införde F. en mängd
nyttiga reformer inom förvaltningen
och näringslivet. 1808 var F.
bland initiativtagarna till
befrielsekriget mot fransmännen.
Florida Keys [flå’rrida ki§],
en rad låga kalk- och korallöar
s.v. om halvön Floridas sydspets.
Flo’ridaströmmen, se
Atlantiska oceanen sp. 818.
Flo’ridasundet, det breda
havs-sund, som skiljer halvön Florida
från Kuba och Bahamaöarna.
Flori’deae, F1 o r i d e’ e r, se
Rhodophyceae.
Florile’gium, lat., eg.
blomstersamling; utvald samling av
skaldestycken 1. av anekdoter,
pekoralier o. d.
Florfn (ital. fiorino, fr. och
eng. flor in), urspr. ett guldmynt,
som från 1252 präglades i
Florens. sedermera mynt, som
efterbildade detta. Det tyska namnet
gulden för dylika efterbildningar
utträngde på flera håll ordet F.
och är ännu (i förk. skrivet fl.)
myntenheten i Nederländerna. I
England är F. (eng. utt. flå’rrin)
ett silvermynt (präglat sedan
1849), motsvarande 2 shillings.
Flo’ris, eg. de Vriendt
[frint], nederländska konstnärer.
— 1. Cornelis F., f. 1514, d.
1575, arkitekt, bildhuggare och
ornamenttecknare. F. var den
främste skaparen av den
nederländska renässansstilen, och
särskilt fingo hans ornamentstick
stor betydelse för stilens snabba
spridning över hela Nord-Europa.
Hans arkitektoniska huvudverk
är det ståtliga 1561—65 uppförda
rådhuset i Antwerpen (se ill. till
d. o.). Som skulptör utförde han
särskilt gravmonument, bl. a. över
flera danska konungar (över
Fredrik I i Schleswig, över Kristian
III i Roskilde). — 2. Frans F.,
f. 1516, d. 1570, den föreg:s
broder, målare. F. utbildade sin
stil i Italien under inflytande av
Michelangelo och blev en av
ledarna för den romanistiska
riktningen i Nederländerna.
Floristi’k (av lat. flos,
blomma), se Växtgeografi.
Florogluci’n, t r i o x i b e n
-s o’ 1, en trevärd fenol, som
erhål-les genom smältning av vissa
hartser och glukosider med
ka-liumhydroxid. I saltsur lösning
är F. ett känsligt reagens på
träsubstans (lignin), t. ex. i
papper, i det att ligninet färgas
rödviolett.
Florsländor, se
Stinkslän-d o r.
Flos, lat., blomma; Sv. farm:s
benämning på ett antal torkade,
som läkemedel använda blomdelar
av växter, ss. arnica, kamomill,
fläder m. fl.
Flo’skel (lat. flo’sculus, liten
blomma), vältalighetsblomster,
svulstighet, ’ ”prat”.
Flossa, luddig vävnad. F. kan
utföras på två olika sätt: 1) vissa
inslagstrådar dragas upp mellan
varptrådarna, så att de bilda
öglor; 2) kortare trådar, vanl.
dubbelvikta, inknytas på 1.
inläggas mellan varptrådarna, så att de
bilda noppor 1. nockor, vilka
ytterligare bindas genom ett starkt
botteninslag av två 1. flera trådar.
Denna ludd kan antingen täcka
hela väven (helflossa) 1. endast
bilda mönster, vilket framträder i
relief mot bottenytan (halvflossa,
i Skåne kallad trensaflossa).
Mönstret i helflossa bildas genom
noppornas olika färg. —
Flossa-teknikens utbredning är mycket
stor. De senantika gravfynden i
Egypten innehålla ett stort antal
plagg i flossad vävnad av ylle
och linne (se Koptiska
textilier). Större delen av de asia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
