Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flamländsk konst - Flammarion - Flammenwerfer - Flampunkt - Flamsk vävnad - Flamugn - Flandern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Flammarion—Flandern
122
manställningar, målade de gärna.
De största bland dessa målare
voro S n y d e r s, Fyt och Paul
de Vo s, under det att Jan
Brueghel och S e g h e r s
nådde högst som blomstermålare. Den
från Holland komne Jan
David s z. d e H e e m slutligen
uppger i någon mån de dekorativa
syftena för att i stället
fördjupa sig i de rent måleriska
problemen. Mot slutet av 1600-t.
förflackades F. allt mer, och dess
historiska betydelse är med årh:s
utgång avslutad.
Flammarion [f lamar iä’ij],
C a m i 11 e, f. 1842, fransk
astronom, mest känd för sina
populärastronomiska arbeten, i vilka
spiritistiska problem ofta
dryftas. Bland F:s arbeten märkas:
La pluralité des mondcs habités
(1862; Bebodda världar, 1868),
Astronomie populaire (1880;
Populär astronomi, 1897), Uranie
(1889; Urania, 1890) och Stella
(1911; sv. övers. 1912).
Fla’mmenwerfer, se E1 d
-spruta.
En krog. Målning av Adriaen Brouwer.
(München.)
Camille Flammarion.
Flampunkt, se Eldfarliga
oljor.
Flamsk vävnad, se
Gobeläng.
Flamugn, se U g n och
Ångpanna.
Flandern (nederl. Vlaanderen,
fr. Flandre), beteckning för den
av flamländare bebodda delen av
Belgien samt angränsande delar
av Frankrike och av Holland (till
Västra Schelde). Urspr. befolkat
av kelter, erövrades F. på 300-t.
av germanska stammar, vilka
sammansmälte till det
flamländska folket. F. ingick i det
franki-ska väldet och gavs omkr. 864 som
ärftligt grevskap åt Karl den
skalliges måg Balduin. Efter
korstågs-fararen Balduins död 1118 ärvdes
F. av en sidogren och var länge ett
stridsäpple mellan växlande
ätter. Snart utvecklade sig F:s
städer, främst Gent, Brügge och
Ypern, genom sin berömda
väv-nadsindustri. De stodo i
vänskaplig beröring med England,
varifrån ullen importerades. Vid
utbrottet av hundraårskrigen (se d.
o.) förmåddes F. av J. van Arte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
