Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flamländsk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Flamländsk konst
112
Rådhuset i Louvain.
van Eycks framträdande fick en
epokgörande betydelse för konsten
i hela n. Europa, utgör
förutsättningen för såväl den flamländska
som den holländska
1600-tals-konsten. Men då den hade sitt
centrum i s. Nederländerna, i de
rika flandriska städerna (Brügge,
Gent, Antwerpen) behandlas den
här i samband med den senare i
egentlig mening flamländska
konsten, med undantag blott för
de lokalskolor, som redan under
denna tid uppstodo i n.
Nederländerna, nuv. Holland (se
Holländsk konst). — Tiden
f ö r e 1 5 0 0. Den medeltida
byggnadskonsten i s. Nederländerna
står, särskilt efter landets
förening med Burgund i slutet av
1300-t., i starkt beroende av den
franska gotiken. Det märkligaste
byggnadsverket är katedralen
Sainte Gudule i Bryssel (se ill.
till d. o.). Den visar en ren men
något fantasilös gotik; en mera
målerisk stil framträder t. ex. i
den stora, sjuskeppiga katedralen
i Antwerpen med dess smäckra,
vackra torn, fullbordat först 1518.
Starkare nationell karaktär har
den världsliga byggnadskonsten,
särskilt i de rika handelsstäderna
Brügge och Gent. Husen äro här i
allmänhet av tegel, med
detaljerna utformade i en borgerlig gotik.
De märkliga tyghallarna i Ypern
(se ill. till d. o.) från 1200-t. ha
liksom andra oersättliga
kulturminnen i dessa trakter förstörts
under världskriget. Under 1400-t.
fick arkitekturen en friare prägel
och blev mera obunden av den
regelrätta gotiken. Praktfulla prov
på världslig byggnadskonst under
denna tid äro rådhusen i Bryssel
(se ill. till d. o.) och Louvain. —
Än märkligare var
nederländar-nas insats inom
bildhuggarkons-ten. Flera betydande konstnärer
verkade omkr. 1400 i Dijon i de
burgundiska hertigarnas tjänst.
Den störste var den från n.
Nederländerna härstammande
Claus Sluter, vars skola
behärskade skulpturen även under
1400-t. En annan riktning
framträdde i de stora snidade altar-
Arnolfinis förlovning. Målning av Jan
van Eyck. (London.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
