Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällbrud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Fjällbrud—Fjällras
9Ö
nordsvensk nötboskap,
inhemsk svensk nötkreatursras
(lantras), som kännetecknas av
övervägande vit färg, ofta med
röda 1. svarta tecken, hornlöshet,
hög nackkam, bred panna,
medellång hals med tydligt markerad
dröglapp, föga välvd men djup och
rymlig bröstkorg, stor buk, ofta
något sänkt rygg, stupande men
kraftigt och väl utvecklat kors,
stort, välformat huvud, korta,
seniga och välställda extremiteter
och 110—120 cm:s mankhöjd.
Mjölkavkastning 2,000—3,000 kg.
per år med 3,7—3,9 % fett. F. har
förekommit även i vårt lands
sydligare delar men i senare tid av
importerade raser undanträngts
till Sveriges nordligaste delar, där
den visat sig synnerligen lämplig
på grund av sin härdighet och
förnöjsamhet. Rasen premieras och
stambokföres i norrlandslänen
samt delar av Värml. och
Kop-parb. 1. Riksstambok finnes sedan
1922.
Fjällbrud, se Saxifraga.
Fjällgröna, Diape’nsia
lappo’-nica (fam. Diapensia’ceae, ordn.
Erica’les), en risartad växt, som
bildar små, täta tuvor. Vackra,
vita blommor. Allmän i
fjälltrakter.
Fjällhed, den vegetation, som
ovan björkregionen bekläder
högfjällen i vårt land. Utmärkes av
rikedom på lågväxta buskar och
ris, mossor, lavar och gräs.
Ko av fjällras.
Fjällgröna.
Fjällkåpa, se Alchemilla.
Fjällmätare, se Töcknig
fjällmätare.
Fjällning, avstötning av
hudens ytligaste lager. Normalt
av-stötes ständigt och omärkligt
hudens ytliga, förhornade
epitella-ger. Vid hudens retning genom
värme, kemiska retmedel 1.
infektion inträffar ofta en ansenlig F.,
så t. ex. efter solbränna, vid
fjällande eksem, mjällbildning på
huvudsvålen, efter ansiktsros
m. m. Karaktäristisk är den fina
F. efter mässling och F. i större
flak efter scharlakansfeber.
Fjällnäs, högfjällspensionat
och sanatorium i Tännäs skn,
Jämtl. L, nära norska gränsen.
Fjällpipare, Eudro’mias
mori-ne’llus, en art Piparfåglar.
Baktå saknas. Ovansida gråbrun,
hjässa svartaktig, över ögat ett
vitt band, strupe vit. Hals och
kräva gråbruna, nedåt
avgränsade av ett svart tvärband, som
av ett vitt dylikt skiljes från det
rostbruna bröstet. På buken en
stor svart fläck, undergump vit.
Häckar i n. Europa och Asien, i
Sverige söderut till Jämtland. 3
olivbruna, mörkfläckiga ägg, som
ruvas av hanen ensam. Flyttfågel.
Fridlyst.
Fjällras, se Fjällboskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
